FREDAGSKRÖNIKAN
Varför struntar regeringen i Astrid Lindgrens Värld och liknande kultur- och nöjesverksamheter?
Det har jag gått och funderat på under ett par veckor.
Gekås i Ullared finns bland dem som får ha öppet som vanligt – trots ständiga berättelser därifrån, om kunder som trängs med varandra.
För mig är det obegripligt att ALV i Vimmerby stängs ned samtidigt som folk får stå inpå varandra i gallerior och butiker.
Var är det sunda förnuftet?
460 personer har förlorat sina arbeten på Astrid Lindgrens Värld.
Det är sorgligt – och bakgrunden till beslutet om att bomma igen Sveriges största utomhusteater är genomsyrad av obegriplig inkonsekvens.
ALV hade förberett sig på ett minutiöst sätt på säkerhetsfronten, för att kunna bedriva en coronaanpassad verksamhet i år.
Två olika besked
Och det intressanta är att polisen i Vimmerby gav tummen upp för de vidtagna åtgärderna. Parken fick grönt ljus.
Men en vecka innan premiären kom polisen i Kalmar med ett annat besked: ALV fick inte ha två teaterföreställningar samtidigt, trots att det är flera hundra meter mellan scenerna.
Herregud, snacka om att ha otur när man tänker…
ALV betonade att man följde förordningen om max 50 personer vid varje scen – på läktare som är avsedda för en publik på uppemot ett par tusen personer.
Men polisen tolkade ändå det hela som att hundra personer skulle sitta tillsammans.
ALV:s verksamhet bedrivs utomhus och i år hade ledningen för parken satt upp ett maxantal på 1 500 besökare per dag – på ett område som är klart större än Gekås i Ullared.
Men ALV bommades igen – och Gekås, med flera, får fortsätta som vanligt, trots trängsellarmen.
Varför?
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson fick den frågan i Sveriges Radio-programmet Studio Ett igår. Han berättade att det hela beror på en lagstiftningsproblematik.
Ny lag krävs
Sverige har helt enkelt inte de lagar som krävs för att man ska kunna tillåta en coronaanpassad verksamhet inom kultur- och nöjesbranschen.
Det är bara lagstiftarna (politikerna i riksdagen) som kan rätta till problemet – men hittills har inte Johan Carlson fått några signaler om att makthavarna vill mejsla fram lagstiftningen som krävs.
I radiointervjun sa han också att det är länsstyrelserna som ska ha koll på trängseln i butikerna. Han utgår ifrån att länsstyrelserna gör sitt jobb.
Men Johan Carlson blir bekymrad när han hör rapporterna om trängsel i Ullared, och på andra håll.
I radiointervjun underströk han dock att smittspridningspotentialen är större på kaféer och restauranger – jämfört med ett ställe som Gekås. Smittspridningsrisken ökar när man sitter still, i närheten av andra människor, på ett och samma ställe under flera timmar, berättade han.
Men både restaurangägare, kaféägare och butiksinnehavare måste vidta åtgärder för att undvika köbildning och trängsel, betonade han.
“Var är logiken?”
För undertecknad är det obegripligt att 50-regeln inte gäller i butiker och gallerior. Och nog borde den gälla på badstränder också, med tanke på att den gäller på utomhusarenor för fotboll, för att nämna ett exempel.
Var är logiken?
Tydliga lagar och regler från statligt håll hade sannerligen underlättat. Man kan inte lägga allt ansvar på näringsidkare och privatpersoner. Det fungerar inte. De som sitter högst upp måste peka med hela handen.
Ta ert ansvar.
Det har ni betalt för.
TEXT
Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
