SVERIGE
”Det har nästan blivit dubbelt så dyrt att idrotta i en förening år 2023 jämfört med 2003. En särskilt stor ökning har skett mellan 2009 och 2023”, skriver Krister Hertting – docent i pedagogik och lektor vid Högskolan i Halmstad – och Stefan Wagnsson – docent i idrottsvetenskap och lektor vid Karlstads universitet – i forskningsrapporten ”Smakar det så kostar det – om föräldrars kostnader för barnens idrott” – en kartläggning, med Riksidrottsförbundet som uppdragsgivare, som var klar hösten 2024.
I rapporten jämför de kostnader för olika huvudidrotter – och där sticker ishockey och tennis ut som de dyraste sporterna, där föräldrar lägger cirka 24 000 kronor per år för sina barns deltagande.
Forskarna har valt att lyfta fram medianvärdet.
Efter hockeyn (24 300 kronor per år) och tennisen (23 700 kronor per år) kommer ridsporten (17 700 kronor per år), som följaktligen är närmare 6 000 kronor billigare än de två förstnämnda.
Bland de billigare, eller mindre kostsamma, idrotterna hittar vi gymnastik (5 900 kronor per år), friidrott (5 000 kronor per år) och kampsport (5 000 kronor per år). De är följaktligen cirka 19 000 kronor billigare än de dyraste idrotterna.
I mellanskiktet finns fotboll (8 800 kronor per år), handboll (10 100 kronor per år), innebandy (10 000 kronor per år) och simidrott (11 400 kronor per år).
Basket kostar 7 200 kronor per år, vilket ligger i paritet med kostnader som läggs inom kategorin övriga idrotter (6 600 kronor per år), fastslår rapportförfattarna.
”En bakomliggande faktor”
”Vid en jämförelse mellan olika idrotter är det även viktigt att ta hänsyn till att varje idrott har sin åldersstruktur. För att nämna ett exempel är majoriteten av barn och ungdomar inom gymnastik yngre, medan de flesta inom fotboll är något äldre. Eftersom kostnaderna för idrottande ökar med åldern kan det vara en bakomliggande faktor som påverkar de totala kostnaderna”, skriver rapportförfattarna.
Kartläggningen av kostnadsläget visar att hushållen vanligtvis lägger cirka 9 400 kronor per år på varje barns idrott (7–18 år) – knappt 800 kronor per månad och barn, således.
Det är dubbelt så dyrt att ha barn mellan 15 och 18 år inom lagidrott jämfört med barn mellan 7 och 10 år.
”Många idrotter har låga instegskostnader, men blir med åren kostsamma för föräldrarna. Här menar vissa föräldrar att de upplever sig inlåsta i dyra idrotter, då de inte vill att barnen ska sluta på grund av kostnader. Somliga berättar att de medvetet undviker att exponera barnen för kostsamma idrotter. Det framträder även socioekonomiska skillnader kopplade till barnens deltagande. Likaså att föräldrars inställning till ekonomiskt stöd för barns idrottsaktiviteter varierar beroende på inkomstnivå; en majoritet tror inte att stödet skulle påverka, medan en betydande del föräldrar från låginkomsthushåll ser det som positivt”, skriver Krister Hertting och Stefan Wagnsson i rapporten.
Duon konstaterar att omkring 70 procent av barnen mellan 6 och 12 år är medlemmar i en idrottsförening – vilket alltså är förenat med kostnader. Det rör sig om avgifter, utrustningskostnader och resekostnader, med mera.
”Ekonomisk börda”
”Som kan bli en ekonomisk börda för familjer och riskera att exkludera barn från idrott”, skriver Krister Hertting och Stefan Wagnsson.
Ishockeyn sticker ut när det gäller utrustningskostnaderna – 5 000 kronor per år.
”För ishockeyns barn- och ungdomsverksamhet bidrar införandet av kompositklubbor (klubbor tillverkade av kolfibermaterial) till ökade kostnader. Det är inte ovanligt att föräldrar betalar 2 000–3 000 kronor för en sådan klubba. Dessutom behöver övrig nödvändig och kostsam utrustning (hjälm, handskar, axelskydd, armbågsskydd, benskydd och skridskor) bytas ut med jämna mellanrum allt eftersom barnet växer. Även inom tennis ser vi relativt höga kostnader, vilket förmodligen härleds till liknande faktorer som inom ishockeyn. Racketar och skor tillverkas av högkvalitativa material (som kolfiber) för att möta kraven från spelare på olika nivåer, vilket troligtvis leder till ökade kostnader. Ridsport är ytterligare en idrott som utmärker sig när det gäller dyrare kostnader för utrustning. Anledningar till detta är förmodligen att ridsport kräver speciell utrustning för både ryttare och häst, inklusive sadlar, skydd för hästen, ridstövlar, hjälmar och skydd för ryttaren. Utrustningen tillverkas ofta av högkvalitativa material för komfort och säkerhet under ridning, vilket kan öka kostnaderna. Vissa hästar behöver även skräddarsydda produkter, vilket sannolikt ytterligare ökar kostnaderna”, skriver rapportförfattarna.
Ishockeyn sticker ut även när det kommer till resor.
Uppemot 8 000 kronor på resor
En typisk hockeyförälder lägger uppemot 8 000 kronor per år på resor till och från träningar, matcher och cuper.
”Önskan om ekonomiskt stöd för idrott verkar starkast från föräldrar med låga inkomster och för de idrotter som är kostsamma, som tennis, ishockey och ridsport”, skriver rapportförfattarna.
”Det finns många goda exempel där föreningar och föräldrar verkar tillsammans, bland annat genom bytardagar och vid evenemang och liknande. En tidigare studie om ishockeyns kostnader visar att det skiljde 10 000 kronor i kostnader mellan föreningar som aktivt arbetade med att sänka kostnader och föreningar som inte gjorde det. Det går alltså som förening att medvetet påverka kostnaderna. Och att arbeta tillsammans med gemensamma aktiviteter för att sänka kostnader i föreningen ger ökad föreningskänsla och stärkta sociala relationer i föreningen och i laget”, skriver rapportförfattarna.
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
