LÄNET
En ny forskningsavhandling visar hur ungdomar i norra Kalmar län tänker kring sina framtida yrkesval. I intervjuer med ungdomarna har det bland annat framkommit att familjen och platsen de bor på har stor inverkan – större än vad sociala medier har.
Christoffer Hornborg, doktorand på Campus Västervik, har genomfört studien som en del av sin licentiatutbildning vid Göteborgs universitet. Hans avhandling heter Arbete, identitet och plats: En kvalitativ studie om landsbygdsungdomars framtidsorientering. Studien består av intervjuer med en grupp ungdomar från orter i norra Kalmar län. Ungdomarna går i åttonde klass och bor både i tätorter och landsbygdsorter.
– Jag ville ge de medverkande ungdomarna ett stort talutrymme och möjlighet att utforska sina tankar. Därför intervjuade jag en mindre grupp i stället för ett stort antal, vilket gör att resultaten inte nödvändigtvis är representativa, berättar Christoffer Hornborg.
Tre förhållningssätt
Av ungdomarnas svar bedömde Christoffer Hornborg att det fanns flera olika sätt att se på yrken. Några av ungdomarna beskrev yrket som en del av deras identitet, inte bara ett jobb. För dem var det viktigt att yrket uppfyller ett syfte, är spännande, meningsfullt, kreativt och roligt. För andra var det viktigare att genom sitt yrke bidra till samhället. De ville hjälpa människor och vara en del av ett större sammanhang. Ett annat förhållningssätt var att yrket ”bara är ett jobb”. Få betonade hög lön och status som viktigt.
– Samtidigt kunde det framkomma av andra svar under intervjun att lönen visst spelade roll, men det var inget som man kanske ville stå för, berättar Christoffer Hornborg.
Familjen har stor betydelse
I sina svar om synen på framtida yrken var det vanligt att ungdomarna hänvisade till sina familjer, framför allt föräldrarna och i vissa fall äldre syskon. Däremot verkade de inte påverkas av sociala medier.
– Jag märkte att förebilder är viktiga för ungdomarna. Om någon närstående har klarat att bli något tror de att de själva också kan. Om de däremot funderar på ett yrke som ingen de känner har, beskriver de möjligheten att nå dit som svårare. Förebilden kan också avskräcka och uppmana den unga personen att till exempel inte ge sig in i ett visst yrke, säger Christoffer Hornborg. Han tror därför att det kan vara bra för unga att hitta förebilder på bredare håll än inom bara familjen.
Viljan styr framgång
Trots att mycket forskning visar att ungas sociala sammanhang har stor inverkan på yrkesval, tyder intervjusvaren i studien på att ungdomarna har en motsatt bild.
– De flesta verkade inte själva se samband mellan yrkesval och till exempel uppväxt och familj, utan var väldigt individfokuserade. De uppfattade att den som vill och anstränger sig tillräckligt mycket kommer att lyckas. Jag ser det som tecken på att vi lever i en individualiserad kultur. De tänker inte så här för att de är unga, utan för att de är stora nog att ha socialiserats in i vår individualiserade kultur. Forskning visar att vuxna tänker på samma sätt, säger Christoffer Hornborg.
Platsen är viktig
Under intervjuerna kopplade flera av ungdomarna samman sin syn på yrke med platsen där de i så fall skulle arbete.
– För dem var det inte samma sak att till exempel vara polis i Västervik som i Malmö, advokat i Hultsfred eller i Stockholm. Yrket är inte oberoende av platsen och i vissa fall går det inte att bo där man vill och jobba med det man vill, säger Christoffer Hornborg.
Förknippat med identiteten
De som vill stanna baserade det mycket på sina känslor för platsen, sin anknytning. Även om de uttryckte oro över utvecklingen på orten ville de ändå stanna. Att bo kvar beskrevs också som viktigare än karriär och hög lön.
– Platsen de bor på är starkt förknippat med deras identitet. Bilden av sig själv som den lokalt förankrade, boende på landsbygd. Men de uttrycken kom inte bara från ungdomar vars släkt har bott på orten länge, även nyanlända hade starkt emotionella band till platsen de nu bor på, berättar Christoffer Hornborg.
Planer att hemvända
Andra ungdomar kände tvärtom, att de vill flytta för att få det yrke de drömmer om. Medan en tredje grupp hade hittat ett sätt att kompromissa:
– De beskriver hur de vill flytta för att studera och skaffa sig ett visst yrke. Men sedan vill de komma tillbaka till sin hemort för att bilda familj och ta det lugnare, säger Christoffer Hornborg.
Personlig utveckling
Flera av ungdomarna gav dock en större anledning till att vilja flytta än karriären: Personlig utveckling.
– Snarare än att de tycker att de måste flytta, tycker de att de måste utvecklas. Och för att utvecklas anser de att de måste flytta. Jag tolkar det som att de ser flytten från hemorten som en övergångsrit från barn till vuxen, säger Christoffer Hornborg.
Avhandlingen spikades under fredagen på Campus Västervik. Spikning är en akademisk ritual som innebär att avhandlingen nu är klar och kan spridas till omvärlden.
Källa: Campus Västervik
Foto: Unsplash
