ANNONS

DRIVMEDEL: Regeringen vill höja reduktionsplikten men inte drivmedelspriserna

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

SVERIGE

Enligt uppgifter till SVT så kommer regeringen att föreslå en höjning av reduktionsplikten i höstbudgeten för att minska svenska koldioxidtutsläpp och nå EU:s tuffa klimatmål. Men planen är att det inte ska bli dyrare att tanka bilen.

1 januari 2024 sänktes reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin. En kraftig minskning från nivån på 30,5 procent som rådde för diesel. Skillnaden för bensin var mindre, en minskning från 7,8 procent. Så sent som förra veckan var priset på diesel det lägsta på tre år.

Skatten sänks

Att sänka reduktionsplikten beräknades ge fyra miljoner ton i ökade koldioxidutsläpp och ökar risken för att missa de tuffa klimatmålen som Sverige har lovat EU. Enligt SVT så har Tidöpartierna enats om att höja reduktionsplikten från 6 till 10 procent för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år.

Regeringen och Sverigedemokraterna har samtidigt lovat väljarna att sänka drivmedelspriserna vid pump. Detta planerar regeringen att göra genom sänka drivmedelsskatterna ytterligare. Förhoppningen är att priset vid pump inte behöver stiga, trots högre inblandning av biodrivmedel.

Ohållbar situation

Regeringens förslag från kritik från IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB, som menar att den senaste förändringen för att hatta fram och tillbaka och för att den inte tar hänsyn till den industriella verkligheten. Industrin behöver långsiktiga spelregler för att möjliggöra sin omställning.

– Det absolut största problemet med kvällens besked är att regeringen återigen kastar om spelplanen för svensk industri. Det blir en ohållbar situation, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM i ett pressmeddelande.

Trasslat in sig

IKEM företräder såväl kemiföretag som raffinaderier. I företagens klimatomställning är efterfrågan på bioråvara enorm.

– Regeringen har trasslat in sig. Från IKEM:s sida anser vi att man behöver ta ett större grepp svensk råvaruförsörjning. Bioråvaran är ingen oändlig resurs, den behövs i flera sektorer för att möjliggöra omställningen. Klimatpolitiken måste vara genomtänkt och råvarufrågan en central del i den, säger Malin Johansson, klimat- och energiexpert, IKEM.

Foto: Freepik

+1
1
+1
3
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1
+1
3

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS