KALMAR LÄN
Onsdag den 2 april 2025 genomförde SPF Seniorerna Kalmar län sin ordinarie distriktsstämma på Oskarshamns folkhögskola.
Stämman inleddes med finstämd musik framförd av elever vid folkhögskolan. Stämman leddes av Agne Hansson, från Gamleby, som med stor rutin och skicklighet lotsade 80-talet stämmoombud igenom den digra agendan. Styrelsen fick ansvarsfrihet och övriga frågor gick styrelsens väg utan större debattinslag.
Sven-Erik Karlsson, från Kalmar, omvaldes enhälligt till distriktsordförande.
Till 1:e vice distriktsordförande omvaldes Eva-Lena Fungmark Västervik, och till 2:e vice distriktsordförande omvaldes Lars Hamrin, Kalmar.
Till styrelseledamöter omvaldes Ingvar Persson, Oskarshamn, Runa Liedén Karlsson, Bockara, Else-Britt Kindman Vimmerby, Anders Bergzen Färjestaden.
Nyval av Carl-Axel Hallberg, Nybro.
Kvarstår ett år gör Donald Ramström Torsås, Karin Borgvall, Nord-Öland, och Tomas Fröler Ljungby-Mortorp.
Birgit Åhlund, Syd-Öland, avgick efter 6 år i distriktsstyrelsen och hyllades med tal av distriktsordförande Sven-Erik Karlsson samt erhöll gåva och blommor.
Till Revisorer omvaldes Leif Johansson, Löttorp, och Guje Larsson, Oskarshamn.
Under 2025 genomför SPF Seniorerna sin förbundskongress och distriktet representeras då av Eva-Lena Fungmark, Västervik, Lars Hamrin Kalmar, Ingvar Persson, Oskarshamn, samt Runa Liedén Karlsson, Bockara.
Distriktsstämman beslutade avslutningsvis att anta ett förslag till uttalande gällande ålderism:
Uttalande antagit vid SPF Seniorerna Kalmar läns distriktsstämma 2025-04-02
”Ålderismen nedvärderar äldre
Ålderism betyder nedsättande värderingar av äldre personer. Det är en företeelse som oftast tar sig uttryck i att nedvärdera äldre personers kunskap och kompetens i såväl sociala sammanhang som i arbetslivet.
I just arbetlivet har det under senare år blivit vanligt att äldre personer som uppnått sin pensionsålder mer eller mindre förhindras att fortsätta i sin yrkesroll. Likaså är det vanligt när äldre personer söker nya jobb att man inte ens blir kallad till intervju trots att man har väldokumenterade meriter. Oftast är detta beteende förenat med att en fortsatt yrkeskarriär bemöts med nedsättande uttryck om att man förhindrar yngre medarbetare i deras yrkeskarriär. Det görs ingen bedömning om den kunskap och erfarenhet som den äldre medarbetaren besitter och som denne kan tillföra arbetsplatsen. Dessa beteenden får oftast karaktären av en slags utfrysning av den äldre medarbetaren.
Inom Seniororganisationerna får vi signaler om att det även i det sociala livet förekommer nedsättande omdömen mot äldre människor enbart för att de är äldre, vilket får många äldre att känna att de är i vägen.
I dessa situationer glöms det oftast bort att äldre personer har en lång livserfarenhet och har mycket som man kan medverka i och ge information om efter ett långt och oftast väldigt innehållsrikt liv. Detta är något som samhället och arbetslivet i stället borde värdera och tillåta att äldre får träda fram både i sociala sammanhang och i arbetslivet. I stället förekommer det inte sällan att dessa situationer viftas bort och kombineras med nedsättande omdömen.
Nej, samhället borde i stället utvecklas så att generationer tar tillvara på varandras erfarenheter. Att alla tillåts komma till tals och att man visar omtanke om varandras kunskaper och erfarenheter. Om ålderismen får fortsätta att utvecklas kommer den på sikt att skapa ett sämre avstånd mellan våra generationer. En bättre utveckling är att mötas, ta tillvara och förmedla kunskaper och erfarenheter. En sådan utveckling skulle utan tvekan förbättra och skapa gemenskap och respekt mellan olika generationer.
En förbättring vad gäller ålderism kräver också att beslutsfattare på alla nivåer inom såväl företagsamheten, inom offentlig sektor och mellan politiska ledare visar att ålderismen skall utrotas och inte ha någon plats mellan människor i olika generationer. Om detta kan uppnås kommer vi alla att få en bättre gemenskap och ökad förståelse över generationsgränserna, något som dessutom skulle förbättra de äldres tillvaro.”
