DEBATTARTIKEL
Frågan om en potentiell regeringsbildning med Sverigedemokraterna fortsätter att orsaka interna spänningar inom Liberalerna.
I en intervju med SVT öppnar riksdagsledamoten Martin Melin – tidigare polis och tv-profil – för att acceptera en regering där SD ingår.
”Jag tror att jag hade gjort det, som det ser ut i dag”, säger han.
Uttalandet är i direkt strid med det beslut partiet fattat på kongressnivå, där man slagit fast att Liberalerna varken ska ingå i eller släppa fram en regering med SD.
”Inte oväntat”
Att frågan nu aktualiseras på nytt är inte oväntat.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har varit tydlig med att hans parti kommer att kräva en plats i regeringen efter nästa val om Tidöpartierna får majoritet.
För Liberalerna innebär detta ett vägval: stå fast vid sitt ideologiska avståndstagande – eller ompröva sin hållning i maktstrategiskt syfte.
Partiledaren Johan Pehrson har visserligen sagt att han står bakom partilinjen, men också att en partiledare ”måste vara beredd att göra omprövningar”.
Det skapar utrymme för tolkning, och i förlängningen – för osäkerhet.
Flera ledande företrädare i partiet har dock varit tydliga med sin ståndpunkt.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har uttryckt att hon inte kan acceptera en regering där SD ingår, och Jan Jönsson, oppositionsborgarråd i Stockholm, har också markerat tydligt avstånd.
Detta visar på en uppenbar intern splittring inom partiet, där olika synsätt på samarbete med SD inte bara är en fråga om strategi – utan om ideologisk och värderingsmässig grund.
Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är situationen ett tydligt exempel på den typ av spänning som uppstår i parlamentarismens skärningspunkt mellan idépolitik och regeringsduglighet.
Liberalerna befinner sig i ett läge där deras ideologiska identitet som ett socialliberalt parti kolliderar med det parlamentariska behovet av att ingå i ett block för att säkra inflytande.
”Att gå över dessa gränser kan få långtgående konsekvenser för partiets trovärdighet”
Mikael Bertilsson, statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör
Politikforskaren Giovanni Sartori beskrev detta fenomen som partiers ”ideologiska spärrar” – alltså de gränser ett parti sätter för att bevara sin integritet inför väljare och medlemmar.
Att gå över dessa gränser kan få långtgående konsekvenser för partiets trovärdighet.
Samtidigt visar forskare som Peter Mair att partier har ett dubbelt ansvar: dels att representera väljarnas värderingar, dels att agera effektivt inom ramen för ett fungerande parlamentariskt styre.
Det är i den spänningen Liberalerna nu navigerar.
”Försvårar detta ytterligare”
Sveriges blockpolitik försvårar detta ytterligare.
När samarbeten blir mer formaliserade – som i fallet med Tidöavtalet – skapas förväntningar på lojalitet och konsekvens inom blocken.
Samtidigt kan samarbetet skapa ideologisk osäkerhet inom partier vars värdegrund inte nödvändigtvis överensstämmer med alla blockkamrater.
Det gäller särskilt för mindre partier som Liberalerna, som redan befinner sig nära riksdagsspärren och riskerar förlora väljare både till vänster och höger beroende på vilken väg man väljer.
Martin Melins uttalande är därför inte bara en enskild åsiktsyttring – det är ett symtom på ett större institutionellt dilemma.
Ska partier vara principiella eller pragmatiska?
Kan ett parti omförhandla sina ideologiska spärrar utan att tappa sin kärna?
”Vad händer?”
Och vad händer med väljarnas förtroende när besked förändras mellan val?
Oavsett vilken linje Liberalerna väljer inför nästa val, kommer frågan om SD:s regeringsmedverkan att fortsätta fungera som en prövosten – inte bara för partiets ledarskap, utan också för dess interna sammanhållning och ideologiska identitet.
För statsvetare är det ett tydligt exempel på hur blockpolitik, personligt handlingsutrymme och partilojalitet korsas i realtid – och hur det påverkar demokratins funktionssätt.
Mikael Bertilsson, statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
