DEBATTARTIKEL
Det har varit ett tufft år.
Coronakrisen och dess följdverkningar på liv och hälsa är historiskt stora.
Många har fått se sina närmaste anhöriga gå bort och ännu fler har kämpat sig genom tuffa perioder av sjukdom.
Utöver detta har pandemin också inneburit stora påfrestningar för de mest utsatta i samhället – i vårt land och i världen.
Åtgärderna för att minska smittspridningen har inneburit en ökad isolering, ensamhet och risk för utsatthet innanför hemmets väggar.
Barnens rätt i samhället (BRIS) har sett en kraftig ökning i antalet samtal. Många äldre har vänt sig till ideella samtalslinjer för att bryta ensamheten och få någon att prata med.
“Fattigdom och hunger”
Den ekonomiska och sociala utsattheten har ökat i spåren av exempelvis arbetslöshet.
I vår omvärld ökar fattigdom och hunger.
I arbetet för utsatta har civilsamhället en central plats och i en kris, som coronapandemin, är de ovärderliga.
Civilsamhället är en grundbult i ett varmt och fungerande samhälle.
Dessa insatser och gemenskaper bör erkännas och uppmuntras och inte tas för givna. Sverige blev lite varmare förra året.
Då återinfördes skattereduktionen för gåvor till ideella organisationers arbete bland behövande, tack vare KD/M-budgeten.
På så vis premieras givandet, genom att du får tillbaka en del genom en lägre skatt – och möjligheterna att ge ökar.
Effekterna av corona kommer även nästa år innebära fortsatt stora problem för många utsatta, och ett högt tryck på civilsamhällets organisationer att hjälpa.
Att skänka en summa till dem innebär att fler kan få den hjälp och det stöd de behöver.
Med en gåva kan vi alla vara med och bidra!
Hampus Hagman, skattepolitisk talesperson och riksdagsledamot (KD)
Jakob Forssmed, ekonomiskpolitisk talesperson och vice partiledare (KD)
Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD)
Anders Andersson, oppositionsråd (KD) Region Kalmar län