HÄLSA
Natten till den 29 mars ställde vi fram klockan en timma. Troligen blir det sista gången som Sverige ställer om klockan från normaltid till så kallad sommartid.
Sommartid infördes i Sverige 1980 och datum för att ställa om klockan har varit gemensam i EU sedan 2002. Hösten 2017 väcktes frågan om att avskaffa tidsomställningen av Finland efter ett medborgarinitiativ med över 70 000 namnunderskrifter. Finland vill ha normaltid (östeuropeisk tidzon) året runt.
Europaparlamentet gav i uppdrag till EU-kommissionen att göra en grundlig utvärdering där alla medborgare i EU fick möjlighet att delta i en webbenkät under sommaren 2018. I september samma år presenterades ett förslag om att avskaffa den tidsomställning som görs två gånger per år och regleras i ett EU-direktiv.
Europaparlamentet förespråkar att avskaffandet sker i mars 2021 och då ska alla länder ha tagit beslut om vilken tid man vill ha.
Den svenska regeringen har ännu inte tagit något beslut men undersökningar visar att en majoritet av svenskarna vill slopa tidsomställningen.
Kartläggning av tidsomställningens effekter
2018 genomförde det svenska statskontoret en kartläggning om vilka effekter tidsomställningen har i Sverige inom folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism.
Kartläggningen visar att omställningen till sommartid sannolikt är positiv för folkhälsan eftersom ljusare och varmare kvällar uppmuntrar till mer fysisk aktivitet. Sommartiden innebär också en viss energibesparing för de svenska hushållen.
– Tidsomställningen har en ganska liten påverkan på samhället som helhet, skriver Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren på deras hemsida.
Dagsljus viktigt för den mentala hälsan
Tidsomställningen har inte så stor påverkan på samhället som helhet men det har större påverkan på invånarna i landet. Speciellt om Sverige väljer att ha sommartid året runt. Forskare varnar nämligen för hälsoeffekterna om vi går miste om det tidiga morgonljuset under vinterhalvåret.
I en intervju med Nyhetsmorgon berättar sömnforskare Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet att om Sverige väljer sommartid året runt så är det på vintern som det blir problem eftersom solen då går upp en timma senare och morgnarna blir mörka längre.
– Ur biologisk synpunkt så är det lite olyckligt. Dagsljus på morgnarna är väldigt viktigt för oss för att vi ska bibehålla mental hälsa säger Arne Lowden i intervjun.
Morgonljuset ställer sömnrytmen. Vi vaknar av ljuset och så blir vi tröttare på kvällen när det blir mörkt och det är dags att sova. Det är viktigt för att vi ska få en fullgod sömn.
Om vi inte får ljuset på morgonen så blir vi mer kvällspigga vilket leder till att vi sover kortare tid. Detta påverkar vårt humör men framförallt blir vi allmänt tröttare enligt sömnforskaren Arne Lowden.
Vilken tid ska vi ha?
Normaltid och sommartid är laddade ord och många invånare blandar ihop klockan med årstiderna. Normaltid, som i folkmun även kallas vintertid, förknippas med snö, skidåkning, vinterlandskap medan sommartid förknippas med sol, bad, blommor och gröna ängar.
Klockan som visar 24 timmar per dygn har inget med årstiden att göra.
Sverige ligger mitt i den centraleuropeiska tidszonen, UTC+1 och när vi har “sommartid” så förskjuter vi tiden en timma till UTC+2.
För att undvika att invånarna blandar ihop klockan med årstiden så kan man säga att det hela egentligen handlar om vilken tidszon Sverige ska ha.
Kartan till vänster visar hur det ser ut idag där Sverige, Norge och Danmark ligger i den centraleuropeiska tidszonen. Bilden till höger visar vad som händer om Sverige byter tidszon till östeuropeisk tid och då får samma normaltid som Finland och de baltiska länderna.
När Sverige beslutar att avskaffa tidsomställningen. Ska vi då ha centraleuropeisk tid (rött på kartan) eller ska vi byta tidszon och ha östeuropeisk tid (gult på kartan)?
TEXT
Annicka Gunnarsson
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
