LÄNET
Ovannämnda trio får medhåll av Carl-Wiktor Svensson (KD), riksdagskandidat med adress i Träthult utanför Fagerhult i Högsby kommun.
– De är kritiska med rätta. Vi behöver en regering som kan se skillnad på mitt och ditt, säger han till vår tidning på onsdagskvällen.
“Det blir kostsamt att utföra sin verksamhet. Och det är det minsta bönderna behöver – i synnerhet just nu”
CARL-WIKTOR SVENSSON (KD), RIKSDAGSKANDIDAT
– Jag har stor erfarenhet av Natura 2000-områdena – i mitt dagliga arbete, faktiskt, och utifrån tidigare politiska ståndpunkter när det gäller hanteringen av granbarkborrar och äganderätt, sett till det enskilda skogsbruket. Min erfarenhet är att det inte är säkert att naturvärdena blir bättre av den här typen av skydd. En sak är väldigt säker – och det är att väldigt mycket annat av den pågående markanvändningen blir väldigt påverkat byråkratiskt. Det blir kostsamt att utföra sin verksamhet. Och det är det minsta bönderna behöver – i synnerhet just nu, säger Carl-Wiktor Svensson, som på tisdagen deltog i ett möte om Natura 2000-områdena på Arontorps Kroppkakor & Mat, utanför Färjestaden på Öland.
“Genuint oroliga”
Berörda markägare, kommunalråd, regionråd, andra politiker, länsstyrelsen och landshövdingen, med flera, var inbjudna.
Markägarna var kritiska, förstår jag…
– Ja, de var mer än kritiska. De är genuint oroliga, utifrån handlingarna som hade skickats ut.
– Jag, och många fler, ställde kritiska frågor till länsstyrelsen. Det var ett bra möte, säger Carl-Wiktor Svensson.
Vad tryckte du på främst?
– Jag tryckte på orsakerna till att vi har de här områdena med höga naturvärden – både på Öland och i kommunerna Kalmar, Oskarshamn och Mönsterås. Det beror dels på att vi har ett aktivt brukande av naturen – att vi har bönder som har hållit landskapet öppet. Men det beror också på att vi har kunnat ha en stor lönsamhet i vårt jord- och skogsbruk, vilket har gjort att vi till stor del har öppna landskap i stället för igenvuxna landskap, som inte fåglarna trivs i.
– Och då tänker jag framför allt på de sjönära betesmarkerna och sjönära åkrarna, som det finns en hel del av på Öland.
“Påtaglig intressekonflikt”
– Det finns en ganska påtaglig intressekonflikt, också. Vi har en livsmedelsproduktion som är både samhällsviktig och viktig för många företagare. Vi har också en besöksnäring i Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar och på Öland som vill utvecklas – och inte avvecklas. Den här typen av skydd gör att saker och ting blir väldigt, väldigt byråkratiskt. Det blir tunga ansökningar, oavsett om det handlar om att bygga hus eller fritidshus, eller om det exempelvis handlar om bevattningsanläggningar inom jordbruket. Även om det inte ligger inom Natura 2000-området, så kan det ändå påverka, eftersom en större andel av din verksamhet blir tillståndspliktig. Och det kostar pengar. Inte bara i tid räknat, för den som bedriver verksamheten – utan också på grund av att man är tvungen att ta in konsulter.
“Jag är starkt kritisk”
CARL-WIKTOR SVENSSON
En del av de aktuella utredningarna får man nämligen inte göra själv, konstaterar Carl-Wiktor Svensson.
– Och enligt lagen är verksamhetsutövaren den som är utredningsansvarig – det vill säga den som ska bekosta utredningarna. Så jag är starkt kritisk. Jag vill påstå att den här typen av direktiv som kommer från EU inte är anpassade utifrån svenskt lant- och skogsbruk, eller svensk arrondering. Vi har framför allt många mindre markägare i Sverige – till skillnad från många av de andra länderna, där staten äger en större del, vilket innebär att enskilda inte blir berörda på samma sätt som man blir på den svenska landsbygden.
Så sammanfattningsvis kan vi slå fast att du inte vill se det föreslagna Natura 2000-området?
– Det stämmer. Det räcker med de områden som redan har skapats. Helst skulle jag inte vilja se den här typen av skydd i Sverige. Vi måste se nyttan och möjligheterna med att lantbrukarna kan lägga mer av sin energi och tid på att faktiskt ta hand om naturvärdena i stället för att ägna sig åt pappershögar, säger Carl-Wiktor Svensson.
Nya fågelområden
Länsstyrelserna (statens förlängda armar i Sverige) har fått i uppdrag att föreslå nya marina fågelområden till Natura 2000-nätverket. Ett förslag för vårt län är alltså klart.
De områden som berörs är delar av Kalmarsund, östra Ölands kust, Ottenby och Södra Midsjöbanken i Östersjön.
Länsstyrelsen föreslår att två områden bildas längs med Smålandskusten, med vattenområden och öar – längs med Oskarshamns- och Mönsteråskusten.
Området i kommunerna Oskarshamn och Mönsterås löper från Figeholm i norr till gränsen mot Kalmar kommun i Mönsterås kommun.
Områdena i kommunerna Oskarshamn och Mönsterås pekas ut för att bevara salskrake, storskrake, vigg, knipa och knölsvan – samt en skärgårdsmiljö med ett stort antal häckande kust- och sjöfåglar – främst andfåglar, trutar, måsar, tärnor och vissa vadararter på mindre öar och skär, särskilt i ytterskärgården.
“För liten andel”
Synpunkter från fastighetsägare och sakägare kommer att ingå i länsstyrelsens redovisning till regeringen och Naturvårdsverket.
”Enligt EU:s fågeldirektiv ska medlemsländerna hålla koll på de platser där vilda fåglar trivs och dit de återkommer för att exempelvis häcka, rasta eller söka föda. De mest betydelsefulla fågelområdena ska vara Natura 2000-områden”, skriver länsstyrelsen i Kalmar län på sin hemsida.
Länsstyrelsen konstaterar att EU-kommissionen tycker att Sverige har tagit med en för liten andel av landets marina fågelområden i Natura 2000-nätverket.
Regeringen tar beslutet
”Kommissionen bedömer att Sverige inte uppfyller kraven i fågeldirektivet och har tagit ett första steg i en rättslig process”, skriver länsstyrelsen.
”Regeringen har beslutat att Sveriges Natura 2000-områden för fåglar behöver utredas. Tolv länsstyrelser, som har kust mot havet, har fått i uppdrag att föreslå de nya områden som behövs”, skriver länsstyrelsen, som slår fast att förslaget ska redovisas för Naturvårdsverket senast den 22 augusti.
Det är sedan regeringen som tar ett beslut om vilka områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket.
Foto: Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
