DEBATTARTIKEL
Känslan som uppstår när närliggande orter penetreras av våld och otrygghet.
Den faktiska risken att utsättas för brott eller störande av ordningen är definitionen av säkerhet.
Betyder då detta per definition att Mönsterås är säkert för risken att eventuellt utsättas för brott, störande av ordningen eller närmiljön är mindre för vi är ett mindre samhälle?
“Oavsett var man bor, i eller utanför Mönsterås, så måste människor få känna sig sedda som invånare och bära med sig en känsla av kontroll och trygghet i sin vardag”
BJÖRN ÖSTMAN (KD)
Jag trodde det, men motsatsen har tyvärr bevisats.
Oavsett var man bor, i eller utanför Mönsterås, så måste människor få känna sig sedda som invånare och bära med sig en känsla av kontroll och trygghet i sin vardag.
Våra upplevelser som individer beror ofta på rädslor eller oro över att utsättas för brott, ordningsstörningar eller intrång i vår vardag på olika sätt.
Egen upplevelse
Trygghet bygger på egen förmåga att kunna hantera och förhindra möjliga konsekvenser av brott eller påverkan, samt tillit till samhällets funktioner och andra medmänniskor.
Det handlar om våra uppväxtförhållanden, enskilda personers funktionshinder, boendesituation och givetvis socioekonomiska förhållanden.
Upplevelse av trygghet är alltså vår egen upplevelse av min, våra anhörigas och andra säkerhet.
Våra egna tolkningar, de bilder vi målar upp, personliga förutsättningar, erfarenheter och den fysiska miljön vi lever i.
“När man går runt i Mönsterås så kan man på många sätt förstå om många tycker att vår lilla köping är det tryggaste som finns”
När man går runt i Mönsterås så kan man på många sätt förstå om många tycker att vår lilla köping är det tryggaste som finns.
“Dåligt upplysta”
Samtidigt så är det många barn, vuxna och äldre som tycker helt tvärt om. Många platser är på kvällar och nätter dåligt upplysta eller rent av kolsvarta.
Fågeltornet vid sylten är ett tillhåll för barn, unga som är otroligt dåligt upplyst och där skräp lämnas som visar på förekomsten av både tobak och alkohol.
Kolsvarta gång- och cykelbanor som korsar trafikerade vägar genom bostadsområden där många delvis är skymda av häckar, träd eller buskar.
På dessa cykelbanor färdas både unga och äldre på allt från cyklar till snabba elscootrar och permobiler.
Går långa omvägar
Barn och äldre går ofta långa omvägar för att gå på delvis belysta cykel- och gångvägar.
Mycket av detta handlar om planering av den fysiska miljön som belysning på våra gång/cykelbanor, belysta områden där barn och ungdomar uppehåller sig, tydliga markeringar med farthinder i och runt våra skolor, dagis och äldreboenden.
Det handlar om information gällande insatser för trygghetshöjande åtgärder, information till brottsdrabbade och information om hur man som invånare kan hjälpa till för att öka känslan av trygghet där kommunen faktiskt jobbar framåt.
Det handlar om att kommunen håller rent och snyggt, sköter rabatter och planteringar, inte låter buskar växa ut över gångvägar eller trottoarer och bidrar till skymd sikt.
“Varför har vi straffrabatter, och frigivningar, i väntan på att få avtjäna straff?”
Idag måste man på flera ställen i kommunen ge sig ut på vägbanan med barnvagn för att kunna gå vidare på trottoaren.
Men framför allt så handlar det om att vi måste ha mer synliga poliser på gatorna, och gå till botten med varför utvecklingen i samhället ser ut som den gör.
Får lida
Varför har vi straffrabatter, och frigivningar, i väntan på att få avtjäna straff?
Man blir villkorligt frigiven efter halva tiden om man skött sig bra, medan offren får lida på obestämd tid.
Vi måste sluta dalta med brottslingar, och låta dom stå för vad dom gör och gjort genom tydliga ovillkorliga konsekvenser på sitt egna agerande.
Björn Östman
Kristdemokraterna i Mönsterås kommun
