LÖRDAGSKRÖNIKAN
Vilken härlig vecka!
Som jag förvarnade om för två veckor sedan blev det ingen lördagstext förra helgen.
Anledningen var att jag hade andra saker för mig.
För första gången i mitt yrkesliv hade jag tagit semester under pågående termin.
Det har alltid känts lite ”fel” att göra det, men den känslan hade jag inte alls den här gången.
Man ska nog se till att göra och uppleva saker när möjligheten dyker upp, inte bara vänta till senare – ett senare som kanske inte ens kommer.
“Aldrig jobbigt”
Tidig måndag morgon äntrade vi bussen i Västervik och via Örebro och Lindesberg landade vi in i Järvsö på kvällen efter sisådär 65 mils åkande. Det är långt och många undrar om det verkligen är vettigt att åka buss när man ska så långt norrut, men det kändes aldrig jobbigt eftersom det pausades mycket och det hela tiden finns saker att se medan man passerar vårt vackra och omväxlande landskap.
Tisdagen bjöd även den på en lång tur via Östersund till nästa hotell i Arvidsjaur – det låter som att det är långt upp, men jag lovar; det är en rejäl bit kvar av Sverige…
På eftermiddagen gjorde vi ett stopp i Vilhelmina där ett bedårande vackert landskap bredde ut sig framför oss.
En skylt förkunnade dessutom att det var 61 mil kvar till Kiruna…
Dag tre lämnade vi Arvidsjaur för att åka mot nästa inkvartering i Gällivare. Vägen följde inlandsbanan och det var häftigt att passera alla de orter man bara hört om tidigare.
“Skickligt hantverk”
Vi stannade i Jokkmokk för ett besök på Jokkmokks Tenn där man gör smycken och annat i tenn, men numera även i guld och silver – otroligt skickligt hantverk i ett litet (fem anställda) anrikt företag.
Ägaren berättade att hans far hade haft ett USA-besök på företaget i mitten av 70-talet, det var representanter för amerikanska butikskedjor och han trodde att de skulle köpa något, men besvikelsen blev stor när de åkte utan att beställa något.
Några veckor senare kom det dock ett brev med en beställning på 300 000 tennkåsor – en provbeställning… De ville sälja kåsorna i sina varuhus.
De hade inte förstått att den lilla företagslokalen var det hela och att allt gjordes för hand – de trodde att fabriken fanns någon annanstans.
Tvingades tacka nej
Så det var bara att tacka nej till den ordern…
Vi hade också tid till att bekanta oss med Jokkmokk där förberedelserna för marknaden som skulle inledas dagen efter var i full gång. Det är inget stort samhälle men när marknaden går av stapeln är det tjyvtjockt med folk.
Kvällen i Gällivare var kall och det blev en liten promenad där vi hade turen att få uppleva norrsken. Inte mycket, men tydligt – en mycket speciell känsla.
Torsdagen var händelserik. Först bussen till Kiruna, staden där man flyttar centrum på grund av gruvans expansion, och ett besök 540 meter ner i LKAB:s underjordskomplex.
Det är en speciell känsla att åka buss ner i gruvan och den guidade turen gjorde åtminstone mig otroligt imponerad övar vad människan och tekniken kan åstadkomma.
“Häpnadsväckande”
Den nuvarande arbetsnivån är på cirka 1300 meter och det är 700 personer som arbetar under marknivå. Där nere finns restaurang, verkstäder och brandkår eftersom det tar lång tid att ta sig upp till och ner från marknivå. Häpnadsväckande.
Jag har ju läst om det och sett bilder, men att få vara där på riktigt var fantastiskt. Det går inte att föreställa sig hur det är, att man kan göra sådana skapelser och konstverk helt i is. Makalöst.
Här kan nämnas att vädret var med oss hela veckan, det var kallt och klart, sol och blå himmel – precis sådan vinter som man vill ha när man är van vid slasket i söder…
Just torsdagen började det blir riktigt kallt – det var över tjugo minusgrader när vi besökte ishotellet och vi förstod att fredagen på Jokkmokks marknad skulle bli… sval.
25 minusgrader…
Mycket riktigt visade termometern -25 när vi klev ur bussen i Jokkmokk på fredagsförmiddagen, men väl påpälsade fick vi en härlig marknadsdag på en mycket traditionstyngd plats. Vi befann ju oss stora delar av resan i sameland och det märktes ju på alla möjliga sätt, från renar på vägen till hant- och konstverk på marknaden.
Häftigt men svinkallt
Förutom alla knallar så bjöd marknaden på mycket samisk kultur, renrace och andra evenemang. En häftig men svinkall dag på den 418:e upplagan av Jokkmokks marknad. Det var skönt att sätta sig på den varma bussen och färden till Vidsel och boendet vid Storforsen.
En av höjdpunkterna
Just fredagskvällen var en av höjdpunkterna för mig som gillar naturupplevelser. Det blev en kall kvällspromenad i nästan trettio minusgrader längs en bit av Storforsen som dånade fram i det frusna landskapet. Forsen fryser aldrig helt hur kallt den än blir. Det var så vackert och jag tog bilder tills fingrarna höll på att ramla av och mobilen till slut gav upp.
Men det var det värt – en helt magisk upplevelse.
Lördagen och söndagen spenderades på väg söderut med lite olika stopp, bland annat Höga Kusten-bron, ett imponerande bygge!
Sen söndagskväll var vi hemma igen, lite omtumlade av alla intryck vi fått av det vi varit med om, men oerhört lyckliga över att ha fått uppleva denna dela av vårt land.
Den här resan var bland det bästa jag gjort och jag kan verkligen rekommendera er att göra den. Det var värt varenda krona och mer därtill. Det är visserligen runt 350-360 mil i buss, men man får verkligen uppleva mycket under resans gång, dessutom får man en förståelse för hur låååångt Sverige verkligen är och vilka avstånd de som bor ”däruppe” har att förhålla sig till.
Hoppas ni kan njuta lite av mina bilder!
Trevlig helg!
/Thomas
Krönikör. Lärare som levererar lördagskrönikan om skolan, samhällsfrågor, sport och mycket mer. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.