OSKARSHAMN
Debattens vågor har på sistone gått höga kring skolmaten i Oskarshamns kommun.
Diskussionerna bli sannolikt ännu hetare framöver, med tanke på att tre rätter per dag kan bli två framöver.
– Vi har gett ett utredningsuppdrag till kostavdelningen, för att se om vi sparar pengar på att servera två rätter i stället, säger tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S) på en pressträff på tisdagen.
Utredningen ska redovisas för nämndledamöterna på sammanträdet den 19 december.
– Men vi i tekniska nämnden kan inte ta ett beslut om att gå från tre till två rätter – antalet rätter är nämligen fastställt i kostpolicyn och den tar fullmäktige beslut om, säger Yvonne Bergvall, som berättar att tekniska nämndens ledamöter var på studiebesök på Vallhallaskolan i Oskarshamn på tisdagen, för att titta på de nyrenoverade köks- och matsalsdelarna.
“Jätteroligt”
– Det är en modern restaurang – väldigt välplanerat för eleverna. Det var jätteroligt att se den stora förvandlingen. Det var som att kliva in på en restaurang. De yngre barnen har, exempelvis, en lägre disk och de äldre barnen har en högre. Även tvättställ och sådant är väldigt välplanerat. Och möblerna är trevliga. Allt är jättefint. Och jag kan konstatera att salladsbordet är fantastiskt. Jag tror inte att någon restaurang i stan kan erbjuda något liknande. Du kan äta dig mätt på det salladsbordet, utan att äta mat.
– I övrigt serverades det tre rätter: lasagne, köttfärslimpa, potatis och brunsås samt potatissoppa. Och allt luktade väldigt gott. Min bild är fortfarande att vi har fantastiskt god skolmat i vår kommun, säger Yvonne Bergvall.
– Ja, det råder inget tvivel om det. Det är fruktansvärt att läsa om föräldrar som anser att det är ”skitmat”, inflikar Per Tingström (KD), som är ledamot i tekniska nämnden.
Om ni går över till två rätter per dag – ska ni ha en kötträtt och en vegetarisk rätt då?
– Ja, det är tanken – men det är också något som ingår i utredningsuppdraget, svarar Yvonne Bergvall.
Flera föräldrar har påtalat att det är för mycket vegetarisk mat i skolan. De vill se mer husmanskost i stället. Hur ser du på det?
– Ja, och då kan jag säga att i merparten av fallen är det föräldrar som vill det – för de tycker att barnen är hungriga när de kommer hem från skolan. Men barnen äter lunch i skolan – och vid klockan 17 är de hungriga igen. Man blir ju inte mindre mätt av vegetarisk mat. Jag är ute och pratar med skolbarnen en hel del – och de säger att de tycker om att kunna välja mellan vegetariskt och annan kost. Ibland tar de lite av båda – och ibland tar man bara av det vegetariska eller av det andra.
– Antalet flexitarianer ökar hela tiden. De flexar mellan vegetariskt och det andra. Jag läste en insändare om att man inte ville ha vegansk mat – men vi har aldrig serverat vegansk mat. Vi serverar vegetariska rätter – inte vegansk mat. Det är en väldig skillnad, betonar Yvonne Bergvall.
Hur blir det med braxen – ska ni behålla den på skolmatsedeln?
– Det är en fråga som inte jag kan svara på. Vi politiker styr inte över inköpen. Men det är en massa krav som ställs på matsedeln – den ska näringsberäknas och passa till många grupper. Men det är förvaltningen som bestämmer över inköpen, svarar Yvonne Bergvall.
“Jag tycker ingenting”
PER TINGSTRÖM (KD), LEDAMOT I TEKNISKA NÄMNDEN
Är braxen en matfisk?
– Jag tycker ingenting. Jag överlåter det åt dem inom professionen. Har de kommit fram till att det är tjänlig mat, så får man förlita sig på det. Jag har själv läst om braxen – och den figurerar i olika matlagningskoncept, säger Per Tingström.
– Vi hade en diskussion om sojakorven, som vi provade vid ett tillfälle. Den plockades bort på grund av att det var så många barn som inte tyckte att den var god. Är det så att barnen sänder signaler om att de inte vill äta braxen, så kommer förvaltningen att göra den bedömningen även där. Men jag vet inte hur många barn och föräldrar som har haft synpunkter på braxen, säger Yvonne Bergvall.
Richard Bergquist, som är teknisk chef i kommunen, berättar att braxen tog slut på flera förskolor när den serverades nyligen.
“Inte en hel fisk”
– Det rör sig om en fiskfärsbiff som delvis är uppblandad med lax – vi serverar inte en hel fisk som ska benas ur. Det har vi aldrig gjort med någon fisk, understryker han.
Braxen är en del av framtidsmaten, fastslår Richard Bergquist.
– Och här går vi lite före och banar väg för andra. Men visst sticker den ut lite – det är inte den vanligaste matfisken. Men det är en svensk fisk, säger han.
– Ja, man gör burgarna tillsammans med lax och annat, precis som Richard säger. Och barn brukar tycka om burgare, säger Yvonne Bergvall.
När jag fiskade som barn, med morfar exempelvis, så var braxen en fisk som definitivt inte hamnade på matbordet. Man ansåg inte att det var människoföda. Men synen på braxen kan ju förstås förändras med tiden…
– Ja, torsk var ju den vanligaste fisken när jag växte upp – den kostade nästan ingenting. I dag är en torskrygg en lyxvara om man går ut på krogen. Det har förändrats. I dag är laxen väldigt vanlig – och lax var nästan en lyx när jag växte upp, säger Yvonne Bergvall.
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
