LÖRDAGSKRÖNIKAN
Black Friday – ska det vara nödvändigt?
Ingen kan väl ha undgått det faktum att det igår var Black Friday. Både fysiska butiker och näthandeln har ju laddat upp för det här ett bra tag; det är Black Week och snudd på Black Month också.
Men, men – det är tydligen nu det ska handlas. Allt är ju sååå billigt just precis den här dagen eller den här veckan…
Jag som inte på något sätt är överdrivet intresserad av att shoppa över huvud taget började fundera över var den här dagen och köphysterin egentligen kom ifrån och varför det just heter Black Friday.
“Jag har inget minne av att det var något speciellt i Sverige när jag var barn på 70-talet”
Thomas Wennerklint, krönikör
Att den kom från USA visste jag, det är ju därifrån vi får de flesta av våra nya ”traditioner”. Ta bara Halloween som exempel, jag har inget minne av att det var något speciellt i Sverige när jag var barn på 70-talet.
I USA infaller deras stora högtid Thanksgiving alltid fjärde torsdagen i november och dagen efter är den fredag som benämns Black Friday. Det är USA:s absolut största shopping- och readag och markerar faktiskt starten på den egentliga julhandeln.
Riktig långhelg
I samband med Thanksgiving besöker många släktingar, vilket ofta innebär att man behöver resa och därför har man tagit ledigt på fredagen. Detta har gjort att, trots att Black Friday inte är någon officiellt ledig dag i USA, många skolor och arbetsplatser är stängda – det blir alltså en klämdag och en riktig långhelg.
Massor av tid att gå i butiker och shoppa helt enkelt
Namnet kommer ursprungligen från Philadelphia på 60-talet och syftade då på de stora trafik- och folkmassorna som uppstod i samband med readagen. Så småningom spreds namnet över hela landet.
En annan, senare och lite mer politiskt korrekt förklaring, är att det är denna tidpunkt på året då affärer och företag normalt är “back in black”. Alltså när man i bokföringen kan se att året kommer att gå med vinst och inte ge “röda siffror”, men detta är förmodligen en “rebranding”.
I Sverige har vi inte haft fenomenet så länge. Det var 2013 som flera butikskedjor och e-handelsföretag uppmärksammade dagen med specialerbjudanden.
Året efter hade runt 50 butiker meddelat att de skulle ha speciella erbjudanden och nu är det väl knappt några företag med någon självbevarelsedrift som inte deltar i Black Friday.
Gick rätt bra
Under Black Friday i Sverige 2013 ökade näthandeln med 100 procent jämfört med en vanlig fredag. Motsvarande siffror i Finland och Norge var 258 respektive 143 procent. Det gick med andra ord rätt bra.
I Sverige har Black Friday, som jag nämnde i början, under 2010-talet utökats till Black Weekend, Black Week och till och med i vissa fall Black Month – allt för att locka till köp.
Men allt detta låter väl bra, folk kan handla saker som man kanske ändå skull gjort till riktiga fynd- och till med vrakpriser. Eller?
Nej, så enkelt är det ju förstås inte. Ni vet ju alla att vi människor konsumerar saker på helt olika sätt. Vissa kan hålla i pengar och tänka igenom och räkna på vad ett större inköp innebär – andra är mer impulsstyrda och agerar hastigt.
“Fina priser kan bli en ekonomisk fälla för de kunder som impulsköper saker på kredit”
Fina erbjudanden kan bli en ekonomisk fälla för de kunder som impulsköper saker på kredit och inte läser igenom det finstilta i villkoren – effektiv ränta är ett bra begrepp att känna till.
Har ni sett ”Lyxfällan” så vet ni vad jag menar.
Men man behöver inte var en ”Lyxfällan-kandidat” för att riskera att förköpa sig på prylar i onödan.
För visst är det så att vi köper väldigt mycket som vi faktiskt inte behöver – bara för att det känns som att man gör ett klipp.
Fast frågan är om man gör ett klipp – är det ”ordinarie” priset verkligen rätt – eller har man höjt det före Black-perioden för att rabatten ska framstå som så mycket större.
Fiffel
Flera butikskedjor har avslöjats med fiffel med prismärkning de senaste åren, naturligtvis för att få folk att lockas av dessa fyndpriser.
Dessutom rimmar köphysterin illa med tanken om hållbar utveckling, istället främjar den ju ”slit och släng”-mentaliteten.
Förra helgen var jag och kärleken en kortis i Stockholm och bodde på hotell precis bredvid centralstationen. Det var ett trevligt besök i huvudstaden som bjöd på snöslask men också lite julstämning – inte minst på julmarknaden i Gamla Stan.
“För vår del blev det inte så mycket shopping, men det gjorde inget – det var så många andra som handlade – och inte lite heller”
För vår del blev det inte så mycket shopping, men det gjorde inget – det var så många andra som handlade – och inte lite heller.
Jösses
Vi var inne en sväng på NK – jösses vad det var mycket folk, man riktigt kände sig som den lantis man nu faktiskt är. Handlade gjorde de också – många kånkade på massor av tjusiga kassar med förmodligen ganska exklusivt innehåll. (Kanske en T-shirt på extrapris, endast 1049 kr!)
Krisen vi läser om dagligen kändes lång borta i Black Friday/Week/Month-yran. Riktigt långt bort.
Hela city var förresten knökfullt med folk, oavsett tid på dygnet kändes det som. Vi var överens om att det var lite väl mycket folk för vår smak, det är lugnare och skönare i Oskarshamn och Västervik.
“NK var utan tvekan värst”
NK var utan tvekan värst. Efter att ha virrat runt ett tag därinne bland alla flådiga butiker och avdelningar var det helt underbart att komma ut i friska luften igen.
Vi har en fantastisk huvudstad – och gränderna i Gamla Stan kan verkligen få en att höra historiens vingslag, men det räcker med kortare besök. Efter ett tag blir man lite trött i huvudet och längtar hem till tystnaden och lugnet.
Och Black Week i Stockholm City… inte min grej. Behöver vi Black Friday/Week/Month alls egentligen?
Nej, det gör vi inte. Det är bara handelns sätt att få oss att spendera ännu mer och det är vi väl i ärlighetens namn rätt bra på ändå.
Ha en fin helg allihop!
/Thomas
Foto: Freepik
Krönikör. Lärare som levererar lördagskrönikan om skolan, samhällsfrågor, sport och mycket mer. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
