SÖNDAGSKRÖNIKAN
Vägen till vågen kändes lång och byxan kändes trång.
Ja, det där frossandet jag ägnat mig åt under semestern hade satt sina spår.
“Inga genvägar”
Och, nej, det finns inga genvägar till viktnedgång.
Jag blev tvungen att överge chokladen och inrikta mig på mer näringsrik föda.
Svårt, men inte omöjligt tänkte jag.
Frågan var vad jag skulle välja.
I större delen av mitt liv har bröd varit utgångspunkten i varje måltid.
Frukost, lunch, middag och kvällsmat, samt alla andra tillfällen då hungern eller suget gjort sig påmint.
“Helt fel”
Nu kändes plötsligt brödet helt fel.
Helt otippat hade mina älskade smörgåsar nu intagit jumboplatsen på min nya meny.
Jag lyckades till slut komma på ett par saker jag gillar som skulle kunna funka.
Eftersom jag brukar äta min lunch i bilen måste maten kunna hållas i handen och ätas utan bestick.
Redan där försvann mat som krävde uppvärmning.
Mat som var känslig för sträng kyla var också utesluten.
Jag packar alltid min mat i kylväska för att den ska klara en hel dag utan att ta skada av skiftande temperatur i bilen.
En snabb genomgång av kyl och skafferi gav följande resultat: plommontomater, färsk gurka, morötter och apelsinjuice.
Till detta la jag jordnötter och så var saken klar.
Min alltigenom bruna chokladdiet utbytt mot en färgglad och förhoppningsvis mer närande kost.
“Mindre mirakel”
Och, ja, efter två veckor på en lunch bestående av grönsaker, juice och nötter har jag lyckats tappa två av mina semesterkilon.
Det låter kanske futtigt, men när man som jag äter choklad när man är ledsen, glad, trött, uttråkad eller upplever valfri känsloyttring, då är det ett mindre mirakel.
Att stå emot godiset och välja grönsakerna.
En dag i taget, en tugga i taget.
Genrebild: Freepik
Krönikör. Levererar söndagskrönikan med allt från hunduppfostran till älskade loppisrundor. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.