SVERIGE
Underleverantörsbarometern visar att företagen drabbas av historiskt låg lönsamhet och omsättningen minskar för en tredjedel. Orderingången ökar svagt och produktiviteten är fortsatt låg. Omkring sju av tio underleverantörer uppger att arbetstidsförkortning i detta läge skulle innebära sämre ekonomi och sämre konkurrenskraft. Det konstaterar Sinf, arbetsgivarorganisationen för industri- och tjänsteföretag.
Underleverantörernas lönsamhet är fortsatt låg. Situationen under de sista 2,5 åren är sämre än under pandemiåren. Hela 35 procent uppger minskad lönsamhet, vilket är långt sämre än genomsnittet på 25. Bara 23 procent uppger ökad lönsamhet, det är långt sämre än genomsnittet på 36 procent. En förkortad arbetstid med bibehållen lön skulle i detta läge enligt underleverantörerna innebära:
– Ännu sämre ekonomi – 85 procent
– Sämre konkurrenskraft – 74 procent
– Minskad produktivitet – 67 procent
Majoriteten negativa
Sveriges utmaningar och att föreslå en arbetstidsförkortning skulle förvärra situationen. Majoriteten av underleverantörerna, knappt sju av 10, är negativa till arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Om förkortningen skulle ske med motsvarande reducerad lön förblir gruppen mycket tveksam, och knappt fem av 10 direkt negativa. Underleverantörerna menar att en arbetstidsförkortning är omöjlig, de har brist på arbetskraft som det är. En ökad effektivisering och automatisering uppges som en tänkbar anpassning av 21 procent, men det är investeringar som kräver kapital
– Det behövs satsningar som gynnar underleverantörer. Förslaget om arbetstidsförkortning riskerar att förlama branscherna om det genomförs. Företagen är i stort behov av att göra investeringar och det kostar stora pengar, säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd för arbetsgivarorganisationen Sinf. Jag ser förslaget som orealistiskt, när man de senaste åren har haft och fortsatt har för höga räntor och kraftiga kostnadsökningar samtidigt som kronan är svag. Dessutom ska man in i en ny löneförhandling, det kunde inte ha kommit vid en sämre tidpunkt fortsätter hon.
Stor arbetskraftsbrist
Kompetensbristen är nästan uppe i rekordnivå igen. Hela 67 procent har arbetskraftsbrist. De senaste åren har arbetskraftsbristen nästan konstant legat omkring 60 procent. Samtidigt vill 33 procent öka arbetskraften.
– Det finns ett stort intresse för att anställa. Många företagare tror att konjunkturen vänder och att vi är på väg ur en lågkonjunktur. Omsättningen har gått upp för 5 procent och orderingången är lätt uppåt. Det brukar skapa ett intresse för rekryteringar. Intresset för att anställa personal är också mycket stort och har gått kraftigt upp. Det gör att behovet av att hitta arbetskraft är stort. Nu vill 33 procent anställa och bara 8 procent vill minska medarbetarstyrkan. Det är en kraftig ökning från att 21 procent ville anställa vid förra mätningen och 14 procent minska. Detta förstärker vikten av tillgång av arbetskraft, att minska arbetstiden i detta läge är allvarligt och direkt dumt, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Låg produktivitet
Omsättningen ökar för 30 procent av underleverantörerna, det är en lätt ökning med 5 procentenheter sedan förra barometern men långt under genomsnittet på 49 procent (Q1/2007-Q3/2024). Det tyder på att de är försiktigt positiva och mer hoppfulla framåt. Orderingången ökar svagt för tredje kvartalet i rad, 31 procent men genomsnittet är 45 procent. Samtidigt uppger 25 procent minskad orderingång, det är såväl under snittet som den lägsta siffran sedan slutet av 2000. Produktiviteten har varit konstant låg sedan pandemin, majoriteten 67 procent uppger att den är oförändrad. Endast 21 procent uppger ökad produktivitet, att jämföra med snittet om 35 procent.
– Underleverantörerna är beundransvärda, de har stretat på i flera svåra år och klarat av att hantera motgång på motgång. Det är bekymmersamt att lönsamheten legat så lågt under så pass lång tid. Samtidigt som de kämpar tvingas många agera bank åt storföretagen, med betalningstider på 45–120 dagar. Detta i en tid av teknikomställning och behov av stor automatisering, vilket kräver kapital. Nu kommer dessutom krav på en arbetstidsförkortning som skulle påverka lönsamheten ännu mer, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Krafttag krävs
Underleverantörernas investeringar och tillväxtpotential har minst sagt blivit lidande. Små och medelstora företag står för 65 procent av jobben i Sverige och de skapar fyra av fem jobb. De utgör hela 99,9 procent av svenska företag. De är också största skatteinbetalaren i knappt 200 kommuner.
– Nu krävs krafttag för att skapa förutsättningar för tillväxt. Underleverantörernas lönsamhet måste ovillkorligen öka. Där har vi viktiga faktorer som exempelvis att lagstifta om 30 dagars betalningstid, snabba räntesänkningar, tillgång till investeringskapital som är en direkt nödvändighet för att ge de mindre företagen tillgång till kapital, säger Sanna Arnfjorden Wadström. De kommer vara extremt beroende av sitt kapital framåt då de är pressade och behöver göra stora investeringar framåt.
FAKTA / OM UNDERSÖKNINGEN
Sedan 2007 mäter Sinf kvartalsvis, omsättningsförändring, förväntad orderingång, kompetensförsörjning samt ställer aktuella frågor till svenska underleverantörer. Undersökningen har genomförts via enkäter på internet under perioden 2024-06-17—07-17. Den har besvarats av företagsledare inom bland annat mekanföretag, verktygsmakare, plastindustri, transportband med flera.
Foto: Sinf
