OSKARSHAMN
– Det kokar på golvet, säger en arbetare på Scania i Oskarshamn.
– Vi får ingen tydlig information om antalet coronasmittade, vilket leder till mycket oro och irritation. Det är locket på som gäller. Vi får inte reda på något. Vi får inga uppdateringar. De upprepar bara att det är avstånd som gäller.
– Scanias ledning har hanterat det här väldigt dåligt. Via arbetskamrater på golvet har vi fått veta att ett flertal personer i fabriken har blivit smittade – både på kaross- och monteringsavdelningen. Många arbetare säger att de inte vill åka och jobba – på grund av den snabba spridningen i Oskarshamn.
Vår tidning pratar med arbetaren ifråga via telefon på söndagen.
– Scanias ledning har alltid varit dålig på att informera, säger personen, som använder sig av rätten att vara anonym.
I en intervju med vår tidning sa Scanias presschef att företaget nu jobbar med att mejsla fram en informationsstrategi gällande coronasituationen i fabriken…
– Det är Scania i ett nötskal. De ska ha möte om allt. Det ser fint ut på pappret, och det ser bra ut utåt, men inte i praktiken. Tänk om de kunde vara ärligare istället. Så att vi slipper ryktesspridningen. Får man information, så kan man vara extra försiktig och undvika den aktuella avdelningen där smittan finns.
“Torka sig där bak”
– Jag förstår inte vad ledningen håller på med. Man fortsätter att anordna både internutbildningar och möten, trots att länet nu har fått skarpare restriktioner. De säger att de befinner sig på behörigt avstånd – men man ska ju inte ha några möten över huvud taget nu. Vad är det som de inte förstår? Varför har de inte digitala möten? Det är inte nödvändigt att ha fysiska möten just nu.
– Det finns ett A4-papper med coronadirektiv – men de gäller tydligen inte för ledningen. Jag tycker att cheferna kan torka sig där bak med det pappret.
Är det dags att stänga ned hela fabriken, under en tid, på grund av smittläget?
– Ja, jag tycker det. Det är en stor arbetsplats, där man träffar arbetskamrater varje dag. Vi är noga med att hålla avstånd, vi tvättar och spritar händerna, vi har handskar på oss när vi arbetar, vi har skyddsglasögon, vi äter på behörigt avstånd och när vi pratar med varandra, så håller vi avstånd. Jag träffar inga andra när jag är ledig – men jag vet ju inte vilka mina arbetskamrater träffar när de är lediga. De kan vara smittade när de kommer tillbaka till arbetsplatsen. Och vi vet heller inte om viruset är luftburet.
– Men samtidigt är det inte säkert att det räcker med att permittera de anställda i exempelvis två veckor. Vi kan få en svår situation när fabriken öppnas igen.
“Munskydd?”
– Och de lär inte permittera nu. Vi ska öka takten från och med kommande vecka. Produktionen går före hälsan, känns det som. Men ska vi jobba vidare, så är frågan om inte alla borde ha munskydd på sig?
Arbetaren undrar dessutom vad ledningen gör om en handfull personer på samma avdelning blir smittade.
– Ledningen har sagt att de tänker låna in folk från andra avdelningar för att täcka upp. Men om man vägrar att byta avdelning, då? Vad händer då? Jag vill inte jobba på någon annan avdelning. Vi har inte fått något svar på den frågan.
– Vi har flera arbetare som ingår i riskgrupperna – och de är förstås väldigt oroliga. Men det är ingen som lyssnar på oss. Faktum är dock att de inte hade fått fram en hyttjävel utan oss.
Ingen ska behöva jobba med livet som insats. Ett skyddsombud har rätt att stänga en arbetsplats om man bedömer att den är farlig för dem som jobbar där. Får ni ingen hjälp av facket?
– Nej, fackrepresentanterna är köpta av Scania. Det är nästan ingen som vill kontakta facket – i och med att man ändå inte får något gehör.
TEXT & FOTO
PETER A ROSÉN
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.