OSKARSHAMN
Den 12 september publicerade ON en debattartikel, där Elin Wågerud (SD), ersättare i bildningsnämnden, skriver att föräldrar och barn reagerar på att arabiska bokstäver har satts upp i fritidshem i Oskarshamns kommun.
Hur ser bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S) på detta?
Vår tidning ställer frågan på torsdagen.
– Jag vet också att kommunen har fått in någon synpunkt om detta. Skolan och förskolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Inom fritidshem, förskola och skola har vi under många år jobbat med den här frågan. På flera ställen kan man exempelvis läsa ”god morgon” på flera språk, svarar Anton Sejnehed.
“Få känna att man är hel”
– Vi har inga utbildningar i arabiska – men man kan under en morgonsamling, om man har elever med olika bakgrunder, prata om hur man säger ”god morgon” på svenska, franska, engelska och arabiska, exempelvis. Som barn och elev ska man få känna att man är hel. Och har man exempelvis ett arabiskt namn, så kan namnet stå på både svenska och arabiska på ett ställe. Man kan också jobba med bildstöd – både med bild och språk på svenska och kanske på ett annat språk. Det kan vara arabiska eller franska, exempelvis. Säg att jag kanske kan ordet ”boll” på mitt hemspråk, men jag kan det inte på svenska än. Därför jobbar man på olika sätt.
“För mig är det inget konstigt. Så här har vi arbetat under många, många år”
Anton Sejnehed (S), ordförande i bildningsnämnden i Oskarshamns kommun
– För mig är det inget konstigt. Så här har vi arbetat under många, många år. Det är en del av den beprövade erfarenheten och forskningen som finns. Det är så man lär sig ett nytt språk. Man jobbar med bildspråk och med de språken som man redan kan, säger Anton Sejnehed.
Om man är bra på modersmålet, så blir det lättare att lära sig svenska?
– Ja, så är det.
“Vi utbildar inte våra barn i förskolan, eller våra barn på fritids, i arabiska eller franska”
– Vi utbildar inte våra barn i förskolan, eller våra barn på fritids, i arabiska eller franska. Vi har modersmålsundervisning i arabiska för barn och elever som har valt det, men vi har ingen allmän utbildning i arabiska. Sedan har vi exempelvis inslag där vi pratar om kulturer. Det kan exempelvis handla om vad vi äter till lunch en dag – och då kan man prata om varifrån maten kommer. Vad heter maträtten på svenska och vad heter den på engelska och franska? Det är inte alls konstigt att man pratar om att vi har olika kulturer i vårt samhälle. Och det här är, som sagt var, inget nytt. Så här har man jobbat på våra förskolor, fritidshem och skolor under en längre tid.
Inte bara inom fritidshem – utan även inom förskolor och skolor?
– Ja, svarar Anton Sejnehed.
Chefredaktör & ansvarig utgivare
