LÄNET

Vaccinationsgraden i de yngre åldersgrupperna i länet är alltjämt låg.

Det skrev vi om i fredags (läs den artikeln här).

Vissa har helt enkelt inte tagit covid-19-vaccinet, av olika anledningar.

Hur ser politikerna i Region Kalmar län på det här problemet?

Oskarshamns-Nytt ställde frågan på en pressträff på fredagsförmiddagen, där Angelica Katsanidou (S), Christer Jonsson (C), Mattias Adolfson (S) och Johanna Wyckman (L) presenterade höstens viktigaste regionfrågor.

– Det är jätteviktigt att man vaccinerar sig, sa Angelica Katsanidou, som är ordförande i regionstyrelsen.

– Det är avgörande för utvecklingen framöver, fastslog Mattias Adolfson, som är regionråd med ansvar för medarbetarfrågor.

– Täckningsgraden är – generellt sett – väldigt god i länet. Sedan ser vi att vi behöver genomföra insatser när det gäller vissa grupper. Det ska vara enkelt och smidigt att vaccinera sig, så att man inte ser det som ett hinder att vaccinera sig på grund av något logistiskt problem. Vi har också haft riktade insatser gentemot nysvenskar, exempelvis, där vi ser att vi behöver pusha och förklara lite mer kring vikten av detta. Vi har också haft drop-in-mottagningar och gått ut med väldigt mycket information kring vikten av att man vaccinerar sig, sa Angelica Katsanidou.

Vad säger ni till dem som tror att vaccinet är farligt?

– Det är klart att det är svårt att nå ut till dem som inte tror på hårda fakta. Men har man någon slags tilltro till statistiken, så kan man nu – då en mängd vaccindoser är givna – se att människor inte blir sjuka. De hamnar inte på sjukhus. Biverkningarna är, för de vaccin som vi använder, extremt små. Utmaningen är att en del inte tar till sig rationella faktauppgifter, svarade Christer Jonsson, som är vice ordförande i regionstyrelsen.

– Då tror jag att man måste ta till solidaritetsargumentet. Även om du inte tror att vaccinet hjälper dig, så kan du väl vaccinera dig för dina gamla anhöriga skull – och för alla andra som finns runtom i samhället, för att hjälpa till, tillade han.

Ja, man kan ju tänka på vårdpersonalen också…

– Ja, det också, sa Christer Jonsson.

– Sedan ska man veta att vi har vaccinationsprogram – inte minst för våra barn när de är små. Och det har ändå gjort att vi mer eller mindre har kunnat utrota väldigt många sjukdomar som tidigare var dödliga. Vaccinationerna fyller en oerhört viktig funktion, betonade Angelica Katsanidou.

– Plus att vi har en influensaspruta varje år. Där möter vi inte den här typen av diskussioner, sa Mattias Adolfson.

“Mångårigt överskott”

Pressträffen i övrigt, då? Jo, Angelica Katsanidou påpekade att regionen – som leds av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna (den så kallade Länsunionen) – är välskött, inte minst ekonomiskt.

– Vi kan blicka tillbaka på ett mångårigt överskott. Trots stora påfrestningar och ansträngningar inom vården under pandemin, så har vi ändå en fortsatt stabil ekonomisk grund att stå på – vilket ger oss bra förutsättningar framåt.

– Självklart underlättade det att vår S-ledda regering – tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna – tidigt såg behovet av extra resurser till kommuner och regioner under pandemin, sa Angelica Katsanidou.

– En av våra absolut viktigaste frågor handlar om våra medarbetare. De är vår viktigaste resurs inom regionen. Under de senaste två åren har vi genomfört särskilda lönesatsningar för att det ska vara möjligt att göra en lönekarriär. Vi jobbar också för att bli attraktivare lönemässigt i konkurrens med andra. Ungefär 50 miljoner kronor har satsats under de två senaste åren, i särskilda lönesatsningar, utöver de ordinarie lönesatsningarna som vi gör varje år. Detta är ganska unika satsningar om man tittar tillbaka i historien. Det har gett rätt så goda resultat också – vi ligger på topp fem när det gäller Vårdförbundets egen löneranking för 2020. Vi ser också att de grupper som vi har prioriterat, inte minst våra sjuksköterskor, har fått ganska rejäla lönelyft. En anestesisjuksköterska fick, exempelvis, 9,5 procent i snitt 2020. Det har verkligen gett resultat. Vi ska även göra den här typen av satsningar framöver, sa Mattias Adolfson.

Han fortsatte:

– Vi behöver arbeta vidare med att få en ökad lönespridning. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär. Just för att förbättra attraktiviteten och för att hänga med i konkurrensen med omvärlden.

Mattias Adolfson pratade också om arbetsmiljö och ledarskap:

– Pandemin ställde större krav på omställning för våra medarbetare. Ansträngningarna har varit enorma. Många medarbetare har fått byta arbetsplats. Vi införde särskilda åtgärder gällande skyddsutrustning och så vidare. Allt detta har ställt stora krav på vårt arbetsmiljöarbete. Lärdomarna tar vi med oss framåt. Vi satsar på fler utbildningar när det gäller arbetsmiljö för våra chefer, men även för medarbetare – i dialog med de fackliga organisationerna. De har en oerhört viktig kunskapsbank när det gäller arbetsmiljö. De hjälper oss att driva på när det kommer till de här frågorna.

“Särskilda satsningar”

– Vi genomför särskilda satsningar när det gäller våra chefer. Vi vet att ledarskapet är avgörande för hur effektiva vi är och för hur bra våra medarbetare kommer att arbeta och må. Chefsutbildningar är oerhört viktiga – inte minst för att få fram nya chefer.

– Ett annat viktigt område, i spåren av pandemin, handlar om återhämtning. Lyckligtvis kunde vi se till att vi fick sammanhängande semester för våra medarbetare under sommaren. Det var oerhört viktigt. Det lyckades vi med under båda pandemisomrarna. Alla regioner i Sverige lyckades inte med det, sa Mattias Adolfson.

“Stort arbete”

– Det är också viktigt att vi har med oss återhämtningsperspektivet när det handlar om frågan om uppskjuten vård. Vi har ett stort arbete framåt när det kommer till att arbeta ifatt våra vårdköer inom olika områden. Då måste medarbetarperspektivet finnas med, så att vi avsätter resurser så att de klarar av ansträngningarna.

– En annan viktig del handlar om våra utbildningar. Vi har ett väldigt bra samarbete med Linnéuniversitetet. Vi har en decentraliserad sjuksköterskeutbildning i Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Vi utbildar omkring 160 studenter per år genom Linnéuniversitetet. Det är en viktig fokusfråga framåt att se till att stärka utbildningarna och se till att de är attraktiva.

Mattias Adolfson framhöll också vikten av att kunna erbjuda tillräckligt många praktikplatser för att utbildningen ska kunna utvecklas och växa.

– Det är glädjande att se att intresset för sjuksköterskeutbildningarna har ökat. Då måste vi även hänga med på utbudsfronten, underströk han.

– Vi har också startat utbildningsanställningar för våra sjuksköterskor, vilket innebär att du med betald lön kan utbilda dig till specialistsjuksköterska. Där utbildar vi ungefär 50 sjuksköterskor per år. Det är också ett oerhört viktigt område för att säkra kompetensen inom våra specialistområden. Det arbetet kommer att fortsätta och intensifieras framöver.

Christer Jonsson pratade om den uppskjutna vården som uppstod i kölvattnet av pandemin.

– Fokuset har legat på att klara av covid-19-patienterna. Det har varit särskilt utmanande i Kalmar, där regionen har haft sitt centrum för hanteringen av covid-19-patienterna. Den planerade vården stängdes ned under en ganska lång tid på väldigt många områden, om än inte alla, sa han.

– Framöver behöver vi arbeta systematiskt för att få ner väntetiderna för de invånare som inte har fått tillgång till behandling. För det första måste man noggrant gå igenom alla väntelistor, dels för att fånga upp patienter som har väntat extra länge.

Samverkar med grannarna

– Den andra pusselbiten handlar om att vi mellan de tre sjukhusen verkligen samordnar våra resurser, så att vi nyttjar vår kapacitet i Västervik, Oskarshamn och på länssjukhuset i Kalmar på bästa möjliga sätt. Där kan man ändå säga att pandemin verkligen har skapat ett extra tryck för att få fram samverkan och samordning mellan våra tre sjukhus.

– Där jobbar man nu systematiskt för att ta vara på våra resurser på bästa möjliga sätt. Det tredje handlar om att vi också tittar på hur vi kan samverka med våra grannar i Jönköping och Östergötland och nyttja extrakapacitet som kan finnas för att hjälpa varandra. Allt i syfte att öka tillgängligheten för våra invånare. Vi kommer även att använda specificerade upphandlingar för en del diagnosområden för att nyttja privata aktörer, för att operera ifatt. Och för patienter som vill resa till andra regioner, så kommer man också att utöka vårdguidningen för att hitta snabbare behandling i andra delar av landet, bortanför Östergötland och Jönköping. Ambitionen är att så snart det bara är möjligt kapa ner väntetiderna när det gäller besök i specialistvården och behandling. Kalmar län ska vara bland de tre-fyra bästa i landet när det gäller tillgänglighet.

Christer Jonsson konstaterade att vårdköerna är längre än de har varit på mycket länge.

– När jag tittade på våra junisiffror för väntetid inom vården, så kunde jag konstatera att ungefär 70 procent fick behandling i tid i vår region – inom ramen för vårdgarantin. Vi ligger runt snittet i landet. Men då ska man säga att vi vet att en del har valt att inte gå till sin hälsocentral för sin onda höft under pandemin. Vi vet också att en del kanske har haft behov som har gått över.

Christer Jonsson betonade också att regionen har klarat av alla akuta förlopp under pandemin.

– Det vi talar om är ortopediska operationer för knäleder och höfter, starroperationer och en massa annat som vi gör i vardagen, men som inte är akuta, och som har kunnat vänta, förklarade han.

Johanna Wyckman – regionråd med ansvar för psykiatri, hållbarhet och folkhälsa – pratade om digitaliseringen.

– För att vi ska kunna klara av framtidens vård och de krav och förväntningar som våra invånare redan nu ställer, så vill vi nu ta krafttag för att påskynda digitaliseringen. I närtid har vi två stora satsningar som verkligen kommer att ge digitaliseringen och den nära vården en skjuts framåt. Den första handlar om den första linjens digitala vård. Redan idag kan man boka in ett videomöte med sin husläkare. Nu ska det bli ännu lättare att både söka och få digital vård i stället för att gå till sin hälsocentral.

– Vi vill helt enkelt dra lärdomar av nätläkartjänsternas utveckling av den digitala vården. Vi ska implementera lärdomarna i vår egen verksamhet och erbjuda bästa möjliga vård på ett effektivt sätt i varje enskilt fall. Det handlar helt enkelt om digitalt när det går – och fysiskt om det behövs.

– Den andra stora satsningen handlar om ett system för egenmonitorering av ett flertal kroniska sjukdomar. Egenmonitorering innebär att patienten själv tar sina värden hemma och skickar in dem till sjukvården som på ett bättre och mer regelbundet sätt kan följa personens värden – utan att personen i fråga behöver åka in till sin hälsocentral. Detta har vi bland annat provat i Borgholm och det har visat på väldigt goda resultat. Man får exempelvis bättre kännedom om sin egen sjukdom och en ökad trygghet, i och med att någon faktiskt har koll på ens värden hela tiden.

“Väldigt goda resultat”

– Framåt vill vi också skapa incitament för nya digitala lösningar och innovationer, där vi på ett ännu tydligare sätt sätter patienten i fokus och förbättrar den digitala tillgängligheten och vården för patienten. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett klimat i vården där digitala innovationer lyfts fram och implementeras. Patientfokuset blir ännu tydligare.

– Vi vill också utöka användandet av digitala specialistkonsultationer. Redan i dag används detta på ortopedkliniken i Oskarshamn, där läkare och patienter på hälsocentralen sätter sig i ett trepartssamtal med en specialist på kliniken. Detta har visat på väldigt goda resultat. Många remisser behöver inte skickas och då sparar man väldigt mycket resurser och får en effektiv och bra vård. Detta vill vi utöka, sa Johanna Wyckman.

Foto: Länsunionen (översta bilden)

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se