SVERIGE
Andelen pensionärer som fortsätter att arbeta, så kallade jobbonärer, har ökat med drygt 20 procent sedan 2012. Den högsta andelen jobbonärer finns på Gotland och i Västmanlands län hittas den lägsta andelen jobbonärer. Skillnaderna mellan kommuner är också stor. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
Enligt Pensionsmyndighetens nya rapport fanns det under år 2022 263 000 jobbonärer i åldrarna 62 – 84 vilket motsvarar 4,2 procent av Sveriges förvärvsarbetande befolkning eller 15,5 procent av befolkningen i åldrarna 62 – 74. I genomsnitt är jobbonären 70,2 år under 2022, en ökning från år 2018 då genomsnittsåldern var 69,3 år.
Flest män och egenföretagare
Fler män än kvinnor var jobbonärer och andelen egenföretagare är högre bland jobbonärerna än bland befolkningen som helhet. Det är vanligare med manliga egenföretagare än kvinnliga, vilket kan vara en av förklaringarna till varför fler män än kvinnor är jobbonärer.
– En jobbonär som fortsätter att arbeta under ett extra år med en genomsnittlig jobbonärsinkomst höjer sin allmänna pension med cirka 1 procent eller cirka 180 kronor per månad före skatt. Den största ekonomiska vinsten är istället den lön jobbonären får under året man fortsätter att arbeta, säger Linda Wiese som är analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.
Allmän pension
Jobbonärernas totala förvärvsinkomst uppgick till 46 miljarder kronor, 2 procent av den totala förvärvsinkomsten hos alla förvärvsarbetande i Sverige. En genomsnittlig jobbonär hade en förvärvsinkomst på 173 000 kronor och en allmän pension på 195 000 kronor under år 2022.
– Om personen istället hade fortsatt att arbeta heltid och skjutit upp pensionsuttaget ett år så hade det ökat den allmänna pensionen med cirka 6 – 8 procent eller cirka 1 300 kronor per månad före skatt, säger Linda Wiese.
Lokala skillnader
Det finns länsvisa skillnader i andelen jobbonärer där Gotlands län har högst representation med 15,4 procent av personer i åldern 62 – 84 år. Västmanlands län har den lägsta andelen jobbonärer, 10,5 procent.
Skillnaderna är ännu högre på kommunnivå där högst andel jobbonärer finns i småländska Aneby kommun och östgötska Ydre kommun som hade 20 procent respektive 18 procent jobbonärer. Lägst andel jobbonärer återfanns i Surahammar kommun, Bromölla kommun och Hofors kommun som hade 8 procent jobbonärer vardera.
