ANNONS

Äldre kvinna sitter i en soffa med huvudet nedsänkt i sina händer
Foto: Freepik

Allt fler påverkas av sömnstörningar på grund av trafikbuller – påverkar hälsan negativt

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

SVERIGE

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i nya rapporter som visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.

Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år en omfattande undersökning för att kartlägga hur den fysiska miljön vi lever i påverkar vår hälsa. Den senaste rapporten lyfter fram trafikbuller som en av de mest framträdande miljöexponeringarna.

Störd sömn

Mellan 2015 och 2023 har antalet personer som upplever en störd sömn av trafikbuller ökat, och i dag anger 8 procent av befolkningen att de minst en gång i veckan får sin sömn störd. Inomhusmiljön har stor betydelse för hur vi mår och bostaden är en viktig plats för återhämtning, vila och rekreation.

– Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av buller. De kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och försämrad kognitiv utveckling hos barn. Vi behöver planera samhället med mindre trafik och mer grönska, så vi får goda ljudmiljöer och samtidigt friskare luft, säger utredaren Ida Knutsson.

Nästan en femtedel av befolkningen uppger att de lider av återkommande besvär som huvudvärk, trötthet och irriterad näsa minst en gång i veckan på grund av inomhusmiljön i sina bostäder, skolor eller arbetsplatser.

Ojämlik tillgång till grönområden

Grönområden spelar en avgörande roll för människors hälsa och välbefinnande. Enligt publikationen Tillgång till och vistelse i grönområden, som nyligen publicerades, är tillgången till och användningen av dessa områden ojämnt fördelade. Kvinnor vistas oftare i grönområden än män, medan unga vuxna (18–29 år) vistas allt mer sällan i natur- och parkområden. Personer med födelseland utanför Europa vistas mindre än andra i grönområden.

Resultaten visar också att personer med funktionsnedsättningar har sämre tillgång till grönområden än övriga. Flera faktorer påverkar tillgången till grönområden för denna grupp. Grönområden behöver ligga nära bostaden eller vara enkla att nå med kollektivtrafik, färdtjänst eller egen bil för att användas i högre utsträckning. De behöver också vara anpassade efter olika behov, exempelvis med ledstråk för personer med synnedsättning eller ledsagare för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Man och kvinna som vandrar på led genom skog
Grönområden, som tätortsnära skog, spelar en avgörande roll för människors hälsa och välbefinnande. Foto: Patrik Svedberg
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS