SVERIGE
Trenden inom lantbruket är tydlig – allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel.
I slutet av veckan presenterade Lantbrukarnas Riksförbund Sveriges första rapport om social hållbarhet inom lantbruket. I den näringspolitiska rapporten ”Världens bästa jobb?” konstaterar LRF att det år 1950 fanns det cirka 18 personer i Sverige per lantbrukare. År 2023 hade den siffran tiofaldigats till 188 personer per lantbrukare.
Livsmedelsberedskapen behöver öka men handlar inte bara om tillgång till insatsvaror, utan även om människor. För att stärka sociala hållbarheten in om lantbruket har LRF tagit fram förslag på politiska åtgärder.
”Vi måste minska den administrativa bördan inom lantbruket. Genomför förenklingsförslag och permanenta arbetet med förbättrade regelverk. Ta bort onödiga detaljregler och fokusera på målstyrning. Detaljregler leder till kontroll och felletande. LRF vill se ett myndighetsarbete för smarta regelverk och styrmedel som fokuserar på resultat”. säger Mikaela Johnsson, LRF:s vice förbundsordförande.
Lantbruk är samhällsviktig
Jord- och skogsbruket är grundläggande för Sveriges ekonomi och samhälle. Förutom att förse samhället med livsmedel, förnybar energi och material bidrar sektorn till en levande landsbygd genom sysselsättning, krisberedskap och ekosystemtjänster. Skogsnäringen, som enligt Skogsindustrierna 2024, sysselsätter cirka 140 000 personer direkt och indirekt, står för 9–12 procent av svensk industris totala sysselsättning, export och omsättning, och 80 procent av skogsproduktionen går på export.
”Beredskap samt förbättrat stöd och skydd mot vilt idag för en bättre social hållbarhet imorgon. Fastställ att lantbruk är samhällsviktig verksamhet, och att vi behöver säkerställa att vi kan fortsätta producera mat under kris och krig. Stärk infrastruktur och lagerkapacitet för viktiga insatsvaror som foder, gödningsmedel och bränsle, för att minska beroendet av importerade insatsvaror. Inför toleransnivåer för viltskador och möjliggör snabb och effektiv skyddsjakt vid stora skador av vilt i skog och jordbruk”, säger Mikaela Johnsson, LRFS vice förbundsordförande.
Investeringar är nödvändigt
Trots utmaningarna visar Lantbruksbarometern (Ludvig & Co, 2023) att 97 procent av lantbrukarna är nöjda med sitt yrkesval, och 70 procent skulle rekommendera det till ungdomar. I Landjas undersökning, Sveriges Lantbruk (2024), instämmer 88 procent att flexibiliteten i att driva eget företag och styra sin tid är en viktig friskfaktor. Dock saknar 9 procent tillräckligt socialt stöd, och 63 procent tycker att balansen mellan arbete och fritid brister, särskilt bland heltidsarbetande och yngre lantbrukare.
”Världens bästa jobb behöver säkras upp ytterligare finansiellt och flera investeringar är nödvändigt. Ge finansinspektionen i uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder till förbättrad bankfinansiering på landsbygden. Investera i bevattning och klimatanpassning. Undersökningar visar att efter de senaste årens extremväder finns ökande oro hos lantbrukare över att den fortsatta klimatförändringen kommer påverka lantbrukets företagande ännu mer negativt”, avslutar Mikaela Johnsson, LRFS vice förbundsordförande.
FAKTA / LRF
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.
LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP.
