SVERIGE
Riksåklagare Petra Lundh fått i uppdrag av regeringen att göra en omfattande översyn av straffskalorna och reformera systemet för påföljd. Fokus ska flytta från gärningsmannen till brottsoffer och samhällsskydd. Åtgärden ska “återupprätta tryggheten i Sverige”, enligt justitieministern Gunnar Strömmer (M).
Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att göra en omfattande översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet. Syftet med uppdraget är att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar. Det handlar om ett perspektivskifte i synen på straff: från fokus på gärningsmannen, till fokus på brottsoffer och samhällsskydd.
Dagens system för straff utformades till stor del under 1960- och 1980-talen. Sedan dess har det svenska samhället förändrats i grunden. Det straffrättsliga systemet har lappats och lagats, men inte reformerats som helhet för att möta en ny verklighet.
Vår tids största samhällsproblem
Den organiserade brottsligheten är ett av vår tids största samhällsproblem. Samhällets skydd mot de kriminella nätverken är för svagt. Och brottsoffer får inte tillräcklig upprättelse – det gäller även annan allvarlig kriminalitet, som vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.
– Regeringen lägger om politiken på bredden för att återupprätta tryggheten i Sverige. Mycket måste göras samtidigt för att vända utvecklingen. Fler brott måste klaras upp, verktygen för att ta brottsvinster måste bli effektivare och rekryteringen till de kriminella gängen förhindras. I denna helhet är en reform av straffen avgörande – för att öka brottsoffrens upprättelse och skydda samhället mot allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Sju punkter i utredningen
Utredningen har följande inriktning:
- Skärpning av straffskalorna – Utredaren får ett brett uppdrag att föreslå de ändringar som behövs för att straffen ska återspegla brottens allvar. Det innebär skärpta straff för bland annat brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament. Ett konkret exempel är att den som döms för flera grova vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.
- Dubbla straff för gängkriminella – Den 1 juli i år trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för våldsamma gänguppgörelser. Utredningen ska föreslå ytterligare skärpningar som innebär dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk.
- Dagens mängdrabatt ska avskaffas – I januari i år tog regeringen emot förslag på skärpningar av den så kallade mängdrabatten. Detta är steg i rätt riktning och förslagen bereds nu på Regeringskansliet. Men vi vill samtidigt låta utreda ytterligare skärpningar för att få till en väsentligt längre inlåsning av de farligaste brottslingarna, som begår en stor del av alla grova brott.
- Den övre delen av straffskalan ska användas mer – Hela straffskalan ska utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Det innebär, till skillnad från i dag, att normalstraffet för många brott kommer ligga nära mitten av straffskalan, i stället för i botten. Och även den övre delen av straffskalan ska användas betydligt oftare.
- Ingen presumtion mot fängelse – Idag är utgångspunkten att en domstol ska döma ut fängelse först i sista hand – om det finns en lindrigare påföljd ska den väljas. Vi vill ta bort den presumtionen. Är brottet tillräckligt allvarligt ska påföljden i stället som utgångspunkt vara fängelse.
- Mindre hänsyn till den dömdes personliga omständigheter – Idag ska en domstol ta hänsyn till den dömdes personliga förhållanden när straffet ska bestämmas. Vi vill att dessa så kallade billighetsskäl ska tas bort, eller få en mycket mer begränsad betydelse. Ett brottsoffers behov av upprättelse blir inte mindre för att en gärningsman till exempel blir av med jobbet till följd av sitt brott.
- Fler ska häktas – Nyligen sänktes gränsen för obligatorisk häktning från brott med ett minimistraff om fängelse i två år till brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredaren ska nu föreslå ändringar som innebär att häktning ska ske i fler fall, för att skydda brottsoffer och säkra bevis.
Utredarens uppdrag, som ska slutredovisas senast den 31 juli 2025, bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Foto: Ninni Andersson/Regringskansliet
