ANNONS

Aktuellt

Då är det premiär för Jul med Ernst i TV4

“Många yngre pratar om att vi äldre ska visa dem respekt, men vet de verkligen vad det är?”

Publicerad: 2023-03-18
05:34

ANNONS

LÖRDAGSKRÖNIKAN

Var finns respekten för medmänniskan idag?

Den senaste veckan har jag börjat fundera lite på hur människor idag beter sig mot varandra. Egentligen är det inget nytt för det är något jag har berört ett flertal gånger i lördagstexten, men just nu har det gått upp för mig hur påtagligt illa det är ställt med respekten för våra medmänniskor i många sammanhang.

Varför har det blivit så? Varför är det idag ganska legitimt att uttrycka sig så som folk gör om och till varandra? Varför har det oprovocerade våldet och den överdrivna råheten i samhället ökat?

För den som tror att det sanna svaret på ovanstående frågor står att finna i slutet av denna text kan jag säga att så inte är fallet, men lite tankar har jag i alla fall.

“Vi kan börja i skolan där ett bedrövligt språkbruk har tagit sig långt ner i åldrarna”
Thomas Wennerklint, lärare och krönikör

Vi kan börja i skolan där ett bedrövligt språkbruk har tagit sig långt ner i åldrarna. På mellanstadiet får man höra att det alltför ofta förekommer att elever kallar varandra för diverse nedsättande saker. Flickor får höra att de både är det ena och det andra, jag vill inte ens skriva ut det men ni fattar ändå precis vad det är de får höra.

Till viss del försöker säkert lärare och annan personal att stävja detta, men det är inte så lätt i detta lättkränkta och konsekvenslösa samhälle.

På så sätt normaliseras ett dåligt beteende och till slut har alla vant sig vid att det är så här man pratar till varandra, det är inget konstigt.

Men det är bara början till nedmonteringen av respekten för andra människor.

Väldigt hård jargong

På framför allt högstadiet, men även gymnasiet, kan det också vara en väldigt hård jargong mellan elever. Man hånar någon som svarar fel på en lektion, man mobbar de som faktiskt vill lära sig något i skolan och man stör lektioner utan en tanke på att man förstör för både sig själv och andra.

Man visar ingen respekt för sina klasskompisar, man visar ingen som helst respekt för läraren som försöker utföra sitt arbete och man visar dessutom ingen respekt mot sig själv.

Här behöver ju vuxenvärlden gå in och styra upp innan saker och ting gått för långt, men återigen – vilka verktyg har skolan att stävja dessa bedrövliga beteenden?

Inte många.

Vi behöver lära ungdomar grundläggande respekt för andra människor. Förr behövdes inte detta i skolan för man hade med sig det här hemifrån, men det är andra tider nu. Föräldrar är kanske inte, och nu generaliserar jag, lika närvarande som förut och dessutom har vi sedan ett antal år tillbaka en pågående kulturkrock mellan olika grupper av nyanländ och infödd befolkning. Dessa grupper kan ha vitt skilda åsikter om flera grundläggande uppfattningar om hur ett samhälle ska fungera och vara uppbyggt.

Men det är också så att barn och ungdomar inte gör som vi säger – de gör som vi gör…

Och inte fasen är vuxenvärlden ett bra exempel på hur man ska bete sig mot varandra. Ta bara en liten titt på sociala medier, t.ex. Twitter.

“Folk uttrycker sig gräsligt”

Folk uttrycker sig gräsligt. Ibland kan man hitta sakliga debatter om vissa frågor, men det dröjer inte så länge innan diskussionen övergår till personangrepp, hån och än värre saker.

Respekt? Inte alls.

Det här gäller inte bara ”vanligt folk” utan det här är samhällsdebattörer, politiker, artister och andra kända ”tyckare”. Alla är lika goda kålsupare… Medvetet har jag inte nämnt ”influencers” men hela den grejen är ju inget som gör saken bättre…

För övrig så behöver man ju inte ens gå till sociala medier eftersom de vanliga dags- och kvällstidningarnas ledarsidor ofta sjunker till samma låga pajkastningsnivå.

Att inte tycka lika är en sak, men att bara bemöta meningsmotståndare med hån, spott och spe förbättrar ju inte direkt hur du själv uppfattas.

Låg nivå

Politiska debatter i på riksnivå är ju tyvärr inte heller något undantag längre. Nivån är låg.

När jag scrollar runt lite på Twitter och en del andra sociala medier eller sajter så slås jag också av hur påfallande ofta det dyker upp korta filmer av olika fall av misshandel, bråk på offentliga platser eller helt oprovocerade överfall. Exempelvis såg jag en kvinna helt plötsligt bli nerknuffad för en lång trappa, jag tror det var en nedgång till en tunnelbanestation. Det var inte i Sverige, men det spelar ingen roll.

Det är så lätt idag att sprida sådana här händelser eftersom alla har en mobiltelefon och det är väldigt enkelt att spela in och lägga upp en film som med stor säkerhet blir viral.

Ibland undrar men när man ser rena överfall som har filmats hur den som håller i mobilen tänker… Man kunde kanske gjort en insats?

Oproportionerligt

Ni som är gamla nog minns kanske debatten om ”videovåldet” i början av 80-talet. Ungdomen skulle ju bli alldeles förstörd av att se allt våld som spreds via diverse filmer.

Visst påverkade det nog en och annan, men de flesta visste att detta våld var fejk och inte något som var ”på riktigt”.

Skillnaden på det som vi kan se idag bara vi öppnar en app är att detta är våld som sker här och nu – och det är på riktigt. Vad gör det med oss? Blir vi avtrubbade? Vänjer vi oss vid att det är så här det är?

Jag hoppas verkligen inte det, men man börjar ju undra.

Det är ju bara att se sig runt i samhället idag. Våldet är så oproportionellt, man ska inte bara klippa till sin antagonist (om det inte bara är någon man bara känner för att slå ner), nej man ska förnedra och helst ha ihjäl vederbörande. Det är inte heller ”man mot man” – det är överfall i grupp.

Och på tal om grupp så är förstås alla våldtäkter vedervärdiga, men när det fråga om gruppvåldtäkter så börjar till och med jag undra om vi har en tillräcklig straffskala i det här landet.