KRÖNIKA
Har det varit något?
Jag drabbades av en plötslig och oförutsedd känsla som sade mig att jag kanske skulle sluta undra vad som händer omkring oss.
Det kan ju uppfattas som tjat och det är väl inget att tjata om eftersom alla tillstånd i såväl liv som samhälle innehåller komponenter av konstigheter.
Slut på eländen?
Eller är det kanske så att bara vetskapen av att det skall levereras en krönika var fjortonde dag, som förväntas innehålla lite reflektioner om ditt och datt, gör att uppmärksamheten riktas mot vrår där man annars inte hade letat?
Ungefär som att inte bara leta i gatlampans sken.
Nåväl, det finns nog inget rätt och fel – i det heller.
Nu är vi av med pandemin efter tre år, Ukrainakriget har rasat med oförminskad styrka i lite drygt ett år, sprängningarna fortsätter i en aldrig skådad takt och mord på människor, boende i vårt trygga land, kan vi läsa om dagligen.
Då borde det väl vara slut på eländen. Eller?
Tyvärr är det nog så att sådant här sällan kommer i ensamt majestät, som ordspråket säger.
Nej, det kommer i par, sjutal eller vad man nu vill tro – men väldigt sällan mol allena.
Ekonomin börjar drabbas, vilket den förvisso alltid gör med jämna mellanrum.
Den tid som nu innesluter oss kännetecknas av en ovanligt lång och, för många, en gynnsam ekonomi.
En stor del av befolkningen har vant sig vid att det är lätt, och billigt, att låna pengar.
Vi har levt i en anda av att låna när man vill ha något vare sig det gäller sportartiklar, resor eller barnvagnar till priset av en begagnad Folka (bil – Volkswagen) i min ungdom.
Inget varar för evigt, heter det ju.
Räkna inte med hjälp
Låt oss konstatera att sötebrödsdagarna är över för den här gången.
För den lyckligt lottade kan det räcka med att vända lite på slantarna emedan den som satsat fel på bostadsmarknaden, i sparandet eller tänjt konsumtionen kan få det knapert för lång tid framöver.
En annan sanning är att det inte går att räkna med hjälp.
Det som måste göras får man göra på egen hand.
De flesta har fullt upp med sitt, andra vill dra fördel av situationen samtidigt som politiken står tämligen handfallen.
Det här har ju, som sagts ovan, laddats upp under en tid vid det här laget.
Politiken anpassar sin retorik ungefär på samma sätt som en bäck finner sin fåra – den enklaste vägen.
För tre år sedan var det lätt att skylla på pandemin som, underförstått, skulle fria politiken från allt ansvar.
Då var det lätt att visslande sitta still i båten och hoppas på en bedarrande storm.
Samtidigt som Ukrainakriget bröt ut kom svallvågorna efter en oansvarig och drömmande energipolitik i form av el- och bränslepriser som ingen av oss ens en gång drömt mardrömmar om.
Vad gör man då?
Skyller på Putin. Så klart!
En hederligare verklighetsbeskrivning hade kunnat lyda så här: ”Vi har klantat till det!”
Och nu är det inflationen! Inflationen är det svartaste av skynken vi har framåt.
Dessutom kan den användas för att svepa in alla andra eländen med.
El- och bränslepriser, våldet, räntorna och matpriserna kan liksom omfamnas av inflationen.
Och så pekar man grymtande på det otäcka knytet.
Inflation och räntor framställs som knappar på det samhällsekonomiska maskineriet med vars hjälp man kan fintrimma hela alltet.
Det kan man inte!
Dagligen hör vi förnumstiga personer som pratar lösningar nu när motorn hackar, Det är prisstopp, återbetalning av el och coachingsamtal med detaljhandeln, som om den vore en simpel sosseförening.
Det är bara den stor massan som kan rå på inflationen då den är en spegel av enskilda i sagda massas förväntningar.
Kommer att sjunka
Tror vi alla att priset på mjölk skall gå upp – går det upp.
Det enda du och jag kan göra är att dra ner på konsumtionen genom att köpa mindre, välja billigare alternativ, inte handla i onödan eller rent av konsumtionsvägra – alltså inte köpa onödigheter.
Till slut kommer priserna att sjunka.
Njut av allt jag sagt för en stund!
Ta nu vara på senvintern och de underbara dagar som kommer med droppande takfötter och gassande sol utmed husväggen, på parkbänken eller i skogen – var ni än befinner er.
Genrebild: Freepik
Krönikör. Senior boendes i nordligaste delen av länet vars liv kretsar mycket runt livet på landet. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.