HÄLSA
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för förlossningsvården och lägga grunden för ett mer strategiskt och systematiskt förändringsarbete i regionerna.
– Det behövs flera insatser för att komma till rätta med bristerna i förlossningsvården. Bland annat måste tillgängligheten till förlossningsvården stärkas och den långsiktiga kompetensförsörjningen säkerställas. En nationell plan för förlossningsvården är en del av regeringens ambition att skapa en mer jämlik, nära och patientsäker vård i hela landet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (bilden).
– Att skapa en trygg och säker förlossningsvård är en av Sveriges absolut viktigaste jämställdhetsåtgärder. Att vänta, föda och få barn medför en naturlig oro och förväntan. Här måste vården bara fungera. En nationell plan för förlossningsvården är ett steg mot en mer jämlik vård i graviditetskedjan oavsett var i landet man bor, säger energi- och näringsminister och vice statsminister Ebba Busch.
Grundläggande välfärd
– Svensk förlossningsvård och situationen för såväl patienter som barnmorskor har varit fullkomligt oacceptabel under mycket lång tid. Detta nya uppdrag kommer utgöra en central del i att på riktigt stärka den långsiktiga personalförsörjning en, tillgängligheten och kvalitén inom förlossningsvården i hela Sverige. Förlossningsvården är en del av vår grundläggande välfärd och måste även prioriteras därefter, säger Linda Lindberg, socialpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna.
Omfattande satsning
Det pågår en omfattande satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa sedan 2015. Totalt har 8,5 miljarder kronor fördelats till insatser för att stärka regionernas förutsättningar att utveckla och förbättra förlossningsvården under perioden 2015–2022.
Det finns dock fortsatta utmaningar i förlossningsvården när det gäller tillgänglig, jämlik och personcentrerad vård. Det finns väsentliga skillnader i processer och resultat mellan regioner och förlossningskliniker. Det finns även skillnader när det gäller vård för olika grupper av kvinnor, främst mellan låg- och högutbildade kvinnor och mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utanför Europa.
Eftervården har varit eftersatt, både i nära anslutning till förlossningen och en längre tid efter förlossningen. Brister i arbetsmiljön och en stor generationsväxling har gjort att kompetensförsörjningen av barnmorskor inom förlossningsvården också är en stor utmaning.
Tydlig nationell inriktning
Den nationella planen ska ange en tydlig nationell inriktning för förlossningsvården och ligga till grund för ett systematiskt och strategiskt förändringsarbete inom regionerna. Centrala fokusområden i planen ska vara en personcentrerad, trygg, tillgänglig och jämlik vård som är kostnadseffektiv samt en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och bemanning.
Alla kvinnor ska ha tillgång till ett multiprofessionellt team före, under och efter förlossningen. Det ska finnas en tillgänglig och jämlik eftervård som erbjuder kunskapsbaserad vård vid fysiska och psykiska besvär efter förlossningen.
Stödja regionerna
I regeringens uppdrag till Socialstyrelsen ingår att ta fram ett förslag till nationell plan för förlossningsvården samt att föreslå tidplan för arbetet. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen dessutom belysa regionala initiativ såsom barnmorskeledda förlossningskliniker ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Socialstyrelsen ska i arbetet beakta pågående uppdrag samt inhämta erfarenheter och kunskaper från Sveriges Kommuner och Regioner från deras uppdrag att samordna och stödja regionerna i arbetet med att utveckla förlossningsvården.
Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 27 januari 2024.
För uppdraget får Socialstyrelsen under 2023 använda 3 500 000 kronor.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
