ANNONS

Torsten Dilot
Torsten Dilot Foto: Privat

Kärnkraftsspecialisten: “Den enda hållbara lösningen på både kort och lång sikt för vår elförsörjning”

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

DEBATT

Torsten Dilot, Civilingenjör Teknisk Fysik och specialist säkerhetsanalys kärnkraft, skriver en debattartikel på ON Debatt om Sveriges hållbara elförsörjning på kort och lång sikt.

Vi lever i en tid med effektbrist och mycket volatila elpriser, där elpriset över tid i medeltal är mycket högt och pain killers som elprisstöd behöver tas till. Nu har regeringen äntligen beslutat om ett elprisstöd. Men det är som sagt endast en Alvedon, en febernedsättande och smärtstillande till oss, dvs hushåll och företag.

Fossilfri kraftproduktion

Förutsatt att vi på lång sikt satsar på fossilfri kraftproduktion är den enda i alla led hållbara lösningen ny utbyggd kärnkraft i Sverige. Sverige har varit gällande kraftproduktion varit så gott som fossilfritt sedan 1985.

Den förtida nedstängningen av först Barsebäck 1 och 2, därefter av Oskarshamn 2, Ringhals 1 och 2 har naggat Sveriges förmåga att leverera fossilfri el rejält i kanten. Nämnas bör att även Oskarshamn 1 har stängdes ned 2017 men den reaktorn skulle ändå bli pensionerad. Summa fem reaktorer har alltså stängts ned i förtid.

Dessa fem reaktorer utgör sammanlagt ca 3800 MW i effekt, dvs en årsproduktion av energi på 3800 MW*8760 h = [avrundat] = 33 TWh. Räknat på 90 % tillgänglighet, eftersom det görs bränslebyte en gång om året per reaktor, skulle detta bli ca 30 TWh/år.

Sveriges elproduktion idag ligger på ca 150 TWh/år. Med de i förtid nedstängda reaktorerna hade vi haft en produktion på ca 180 TWh/år.

Vi hade inte behövt ta de fossila kraftverken i Karlshamn med flera i bruk.

De hade kunnat fortsätta få vila som effektreserv.

“Hållbart i alla led”

Någon undrar säkert vad som menas med hållbart i alla led?

Svaret är givet:

  • fossilfri drift
  • leveranssäkert 24/7 året om
  • kräver liten areal, markyta, för att producera, dvs effekttätheten blir hög (hög effekt/ytenhet)
  • befintlig infrastruktur för elnätet kan nyttjas
  • drifttid minst 80 år
  • bränslet kan recyclas, dvs återanvändas i framtiden
  • avfall, om sådant finns, kan kontrolleras och inneslutas
  • rimlig och förutsägbar produktionskostnad per kWh

Finns endast två kraftslag som uppfyller kriteriet ”hållbart i alla led”, dvs vattenkraft och kärnkraft.

Framtida effektbehovet i Sverige beräknas öka till nästan det dubbla. Det kommer också att krävas dels en jämn kontinuerlig fossilfri elförsörjning till rimliga förutsägbara elpriser. Elintensiv industri kommer att kräva detta, annars flyttar den till länder som i framtiden kan erbjuda just detta.

Fortfarande endast två kraftslag som kvalificerar sig, vattenkraft och kärnkraft.

Men vindkraften då?

Någon undrar säkert om vindkraft, svaret är att den endast är hållbar i en punkt och det är att den är fossilfri under drift. Möjligen kan man säga att vindkraften också är hållbar ur avfallssynvinkel eftersom den inte under drift producerar något avfall.

I övrigt kräver exempelvis 200 MW installerad vindkraftseffekt (motsvarar ca 50 vindkraftverk) en areal, markyta, som är nästan 1000 gånger större än motsvarande yta för ett kärnkraftverk på 200 MW. Ett kärnkraftverk på 200 MW kräver en yta motsvarande en fotbollsplan, dvs ca 0.7 ha.

Vindkraften innebär stora ingrepp i miljö och djurliv. Kalhyggen i massor och renskötseln far illa. Vindkraften har också i medeltal en tillgänglighet på ca 25 % räknat på producerad energi jämfört med möjlig årsproduktion. Med andra ord en ytterst ineffektiv kraftkälla, som aldrig kan nå industrins krav på en jämn kontinuerlig eltillförsel.

Diskvalificerar sig själv

Vindkraften diskvalificerar sig själv, genom dess fysikaliska egenskaper, som bärande kraftkälla. Vindkraft kan endast utgöra komplementkraft i marginalen de gånger det blåser. Därför bör mängden installerad vindkraftseffekt max vara 10 % av total installerad effekt alla kraftslag inräknade. Det betyder också att vi bör införa moratorium både på landbaserad och havsbaserad vindkraft omedelbart. Vindkraften är en parentes och dessutom har den varit en väldigt dyr sådan, framtvingad av ideologiskt drömmande.

På lång sikt behöver vi bygga ut kärnkraften i Sverige. På kort sikt behöver vi installera gasturbiner i Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals, de tre platser där reaktorer avvecklats men där det finns färdig infrastruktur för elnätet.

SMR till elintensiv industri

Vi behöver ändra lagen så att fler än tio reaktorer får finnas i Sverige, samt att reaktorerna får anläggas på många fler platser än de idag tre befintliga.  Man ska kunna anlägga en SMR, en reaktor på max 300 MW, i anslutning till städer med elintensiv industri.

Industrier som LKAB, SSAB och andra industrier med smältverk för olika metaller kommer aldrig att kunna få bäring för sin verksamhet med vindkraft som bas. Detsamma gäller anläggningar för vätgasproduktion.

Krasst kan man säga att om man fortsätter lita på vindkraft kommer planerna för program/projekt HYBRIT, Green Steel, batterifabriker och vätgasproduktion att bli ett nytt fiasko helt i klass med Stålverk 80 och i bästa fall blir dessa anläggningar då ombyggda till idrottshallar… Det är väl ingen som exempelvis vill se Northvolts anläggningar bli idrottshallar, oerhört dyra sådana dessutom…

Fossilfri värld

Dessa program/projekt har stor potential att lyckas, men det är bara kombinationen kärnkraft och vattenkraft som ge dessa projekt en välförtjänt framgång i ambitionen mot en mera fossilfri värld.

Vad behöver våra politiker göra för att nå denna framgång?

  1. Ändra lagarna så att det får byggas fler än tio reaktorer och på många platser i Sverige, samt att tillåta brytning av uran igen i Sverige.
  2. Snabba på licensierings- och tillståndsprocesser.
  3. Besluta om utbyggnad av kärnkraften, både storskaligt och i form av SMR, och ge statliga garantier (inte detsamma som subventioner).
  4. Besluta om framtida anläggningar för anrikning av uran och upparbetning av använt kärnbränsleavfall för återanvändning.

Tilläggas kan att Tyskland har ett ännu större problem att ta tag i om man vill bli fossilfria. Trots deras enorma utbyggnad av vindkraften så återstartar man idag kolkraftverk efter kolkraftverk.

Det har redan gått alldeles för långt i det från sina håll ideologiska vansinnet, fysikens lagar vinner alltid och det är det vi nu ser konsekvenserna av i form av elkris i hela Europa och med skenande elpriser.

“Vakna”

I Sverige började elpriset skena redan under 2021, året efter att både Ringhals 1 och 2 blivit nedstängda. Vakna, gör om och satsa på rätt hästar så kan vi rädda både omställningen till mera fossilfritt, vår elförsörjning och vår ekonomi på sikt. Vaknar vi inte går vi mot armod.

Det finns hopp, vi behöver ”bara” agera omedelbart, samtidigt inse att det tar ca tio år innan vi når tillbaka till liknande robusta energisystem vi hade innan år 2014.

En liten fotnot: En del menar att vi inte ska sätta två fossilfria kraftslag, som vindkraft och kärnkraft mot varandra. Tyvärr behöver vi göra det eftersom det finns en tro inom vindkraftsbranschen på just vindkraften, vilken aldrig kan uppfylla det som kärnkraften kan ge oss. Vindkraft kan endast vara ett komplement i marginalen till vattenkraften och kärnkraften.

Torsten Dilot, Civilingenjör Teknisk Fysik och specialist säkerhetsanalys kärnkraft

Foto: Privat

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS