SÖNDAGSKRÖNIKA
Matte har drabbats av skrivkramp.
Ja, det säger hon i alla fall.
Jag tror bara att hon är slö och vill sitta i sitt soffhörn och slösurfa på sin smartphone.
Ja, ja, jag får väl ta över då.
Inte för att hon förtjänar det.
Jag har inte glömt den förnedrande behandlingen jag fick genomlida förra veckan.
Men hon har i alla fall varit generös med godsakerna i veckan som gått och gnällt mindre än vanligt när jag styrt henne hit och dit på promenaderna.
En del kvar…
Annars tycker jag hon har en del kvar att jobba på.
Det där eviga tjatet om att skaka vattnet ur pälsen när det regnat kan hon upphöra med omedelbart.
För att inte tala om tasstorkandet.
I morse kom hon emot mig med sån fart att jag satte mig på ändan rakt ner bland husses skor.
Pinsamt var ordet och inte bad hon om ursäkt heller.
Jag tror till och med att hon skrattade åt mig, men det gav jag igen genom att morra när hon torkade mig under magen.
Urk!
Hon inbillar sig tydligen att jag ska ta vilka dumheter som helst.
Idag har hon till exempel haft fräckheten att tvätta mitt favorittäcke.
Hon babblade något om ben-gucka och en massa hundhår.
Precis som jag vill ha det med andra ord.
När jag får det tillbaka lär det bara lukta tvättmedel – urk!
Vill hon att vi ska bli vänner igen får hon allt göra bättre ifrån sig.
En bra början vore den där köttbullen som blev kvar efter middagen…mums.
Nu är det dags att avrunda och låta husse ta plats vid tangenterna igen.
Puss på nosen alla läsare!
Nalle Rosén