DEBATTARTIKEL
Ökad psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem.
Enligt Socialstyrelsen uppger allt fler ungdomar psykiska besvär som oro eller ängslan.
Depressioner, ångestsjukdomar och missbruk ökar.
Det har också skett en ökning bland ungdomar som behöver sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom.
Men när man för några år sedan utredde varför vi som samhälle inte lyckas komma till rätta med problemet med ökande psykisk ohälsa, så kom man fram till något intressant.
Det har varken saknats pengar eller politisk vilja.
Tvärtom så har miljarder lagts till sektorn och projekt på projekt har genomförts.
Fungerar inte
Det arbetssättet har nu prövats och det fungerar inte.
Det som behövs i stället är långsiktighet och att alla – skolan, hälso- och sjukvården, arbetsgivare, det civila samhället med flera – gör sin del för att förbättra den psykiska hälsan. Då kan vi börja se förändring.
Därför driver vi i Kristdemokraterna på för att alla aktörer verkligen ska dra åt samma håll.
– Vi vill ha en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård genom att stärka den så kallade första linjen (primärvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar).
– Vi vill införa en elevhälsogaranti så att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag.
– Vi vill ge tidigt stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vi vill korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.
Ihållande insatser
Genom en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård kan barn och unga tillsammans med deras familjer erbjudas tidiga och ihållande insatser.
Det kan förhindra att lättare former av psykisk ohälsa utvecklas till svåra tillstånd. Vi vill också införa koordinatorer som hjälper familjer till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med alla de myndighets- och vårdkontakter som krävs för att klara vardagen.
Skolan är också en viktig del i den kraftsamling som behöver göras för att förbättra den psykiska hälsan. För att detta ska fungera krävs ett rimligt antal elever per lärare, fler professioner som bidrar vid sidan av det uppdrag lärarna har och en utbyggd barn- och ungdomshälsa som också inkluderar skolan.
Vi vill också ge föräldrarna det stöd som de behöver för att kunna stötta sina barn.
All oro är inte i behov av sjukvårdens insatser.
Det finns motgångar och osäkerhet som vi alla måste lära oss att hantera.
Förstärkt föräldrastödsprogram
Sådan oro och känsla av ohälsa måste mötas på annat sätt än genom sjukvården.
Det offentliga kan och ska vara en stödjande part.
Men föräldrarna är de viktigaste personerna för barnen.
Vi vill därför se ett förstärkt föräldrastödsprogram som erbjuds alla.
Madeleine Rosenqvist (KD), Mönsterås kommun
Riksdagskandidat
Ordförande i Mönsterås Folkhälsoråd
Foto: Peter A Rosén