INFRASTRUKTUR
Riksförbundet M Sveriges vägombud har kört över 20 000 mil och kartlagt hur ytojämnheten ser ut på Sveriges vägnät. Undersökningen visar en stor skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens län, följt av Västerbottens län. Kalmar län hamnar på trettonde plats.
– Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Inte minst ökar risken för singelolyckor kraftigt på ojämna vägar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Underhållsskuld på 23 miljarder
Effekten på trafiksäkerheten blir som mest allvarlig i kombination med halt väglag och utöver trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrad vinterväghållning.
Undersökningen visar att kvaliteten är förhållandevis hög på Sveriges Europavägar där det endast är korta vägavsnitt på framför allt E18, E4 och E6 som inte håller en hög kvalitet. Vad gäller riksvägar är det flera vägar med längre vägavsnitt som har en sämre kvalitet medan många länsvägar har betydligt sämre resultat. Framöver väntas standarden på det svenska vägnätet sjunka.
– Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll. Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 23 miljarder kronor och tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder. Oroligheterna i omvärlden har dessutom ökat priserna på insatsvaror för asfaltsproduktion, vilket gör att många infrastruktursatsningar får skjutas upp eller ställas in, säger Tony Gunnarsson.
“Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll.”
Tony Gunnarsson, Riksförbundet M Sverige
Uteblivet vägunderhåll drabbar landsbygden
Mätresultaten synliggör en stor skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens och Västerbottens län.
– Vår mätning bekräftar att vägarna är sämre i norra Sverige. I norr är vägarna mer utsatta för tjälskador. Dessutom är vägunderhållet underfinansierat vilket drabbar Norrland och landsbygden, när Trafikverket tvingas prioritera de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd.
Ranking efter vägkvalitet
Länen rankade efter vägkvalitet, från sämst till bäst:
- Norrbottens
- Västerbottens
- Västmanlands
- Örebro
- Värmlands
- Jämtlands
- Uppsala
- Gävleborgs
- Dalarnas
- Västernorrlands
- Stockholms
- Skåne
- Kalmar
- Hallands
- Östergötlands
- Södermanlands
- Gotlands
- Blekinge
- Västra Götalands
- Kronobergs
- Jönköpings
FAKTA / OM UNDERSÖKNINGEN
Under 2021 körde Riksförbundet M Sveriges vägombud cirka 20 000 mil på svenska vägar och mätte vägkvaliteten med hjälp av en teknik där en vibrationssensor inbyggd i en smartphone registrerar ojämnheter i vägen. Alla insamlade data har genomgått en manuell kontroll så att felaktiga mätningar, där man till exempel kört genom ett vägbyggnadsområde tagits bort.
Foto: Peter A Rosén
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
