SVERIGE
Under tisdagen rapporterade vi om att oljekraftverket i Karlshamn har bränt 70 000 liter olja i timmen den senaste veckan på grund av brist på planerbar elproduktion i södra Sverige. Beskedet får hård kritik från flera håll men klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) slår ifrån sig kritiken. “Det är ingens fel”, säger hon i en intervju med Aftonbladet.
Skyhöga elpriser mitt i sommaren. Elkonsumenter som oroar sig för kommande elräkningar. Företag som lägger ner eller går i konkurs på grund av ökade kostnader. Effektreserven vid oljekraftverket i Karlshamn bränner 70 000 liter olja i timmen. Ökade utsläpp av fossila bränslen. Sveriges elproduktion har onekligen blivit en het fråga i valrörelsen.
Hård kritik
Beskedet att oljekraftverket i Karlshamn bränner 70 000 liter olja i timmen sprider sig i såväl nationell som internationell media. Flera av de svenska politikerna är upprörda och framför hård kritik.
“Inget mindre än en skandal att det här får fortgå. Det är oacceptabelt att vi använder oss av ett oljekraftverk för energi”
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi på Twitter (som tidigare var klimat- och miljöminister)
“Så här går det med Annika Strandhäll som miljöminister”
Sverigedemokraterna på Twitter
“Nu på morgonen har oljekraftverket i Karlshamn varit igång och eldat olja. En varm sommardag i augusti. Det är totalt vansinne att Sverige behöver elda olja mitt i sommaren. Till stor del beror det på att Sverige och andra länder i Europa har lagt ned fullt fungerande kärnkraft”
Moderaterna på Twitter
Skrattretande tycker Strandhäll
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) avfärdar kritiken och hänvisar till att kärnkraften lades ner av affärsmässiga beslut.
“Det blir nästan lite skrattretande. De spelar upp detta hela tiden, att det skulle vara politiken som har lagt ned de här reaktorerna. Så är det inte. Det var affärsmässiga beslut, vilket har vidimerats av de bolag som fattade de besluten”, säger Annika Strandhäll (S) till Aftonbladet.
Skyller på Putin
Annika Strandhäll (S) och regeringen vill inte ta något ansvar för att Karlshamnsverket körs:
“Vi har ett pågående krig i Europa som påverkar energimarknaden. Vi har Putin-priser,” säger Annika Strandhäll (S) och nekar till att det vi ser nu är ett resultat av regeringens politik:
“Nej, det går inte att lasta någon för detta naturligtvis. Vi har den situation vi har och det beror ju också på omvärldsfaktorer. Vi är helt på det klara med att vi måste bygga ut energin och det måste gå snabbt, och det ska vara billig och bra el”, säger Annika Strandhäll (S) till Aftonbladet.
Särskild effektskatt på kärnkraft
Högerblocket lägger ansvaret för de höga elpriserna på regeringen. En granskning visar att det var Socialdemokraternas överenskommelse med Miljöpartiet som slöts 2014 med det uttalade målet att stänga ner kärnkraften. En granskning visar att det “affärsmässiga beslutet” berodde på regeringens införande av en så kallad särskild effektskatt som hotade förutsättningarna för kommersiell kärnkraft.
Ägarna tvingades år 2015 till beslut om att stänga ner de fyra kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 i förtid. Anledningen till nedläggningen var “en direkt följd av låga elmarknadspriser och en hög beskattning” enligt Uniper som i mitten av oktober 2015 tog beslutet om att ta O1 ur drift och att O2 inte skulle tas i drift efter ett omfattande moderniseringsprojekt vilket medförde till att reaktorn aldrig återstartades.
Sossepriser, inte Putinpriser
“Vi hör hela tiden olika S-ministrar skylla Sveriges problem på omvärlden, men faktum är att det handlar om sossepriser, inte Putinpriser”, skrev Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel i Expressen för några veckor sedan.
“Det var inte Putin som såg till att vi hade världens dyraste diesel redan före invasionen. Inte Putin som lade ner fullt fungerande svensk kärnkraft. Och det var inte Putin som bildade regering med Miljöpartiet, och höjde 46 skatter på åtta år,” skriver Moderaterna i debattartikeln.
FAKTA / SVERIGES ELPRODUKTION
El behöver konsumeras i samma sekund som den produceras. Elproduktionen kan något förenklat delas in i bas- respektive reglerkraft. På senare år har även en kraftig utbyggnad av variabel och okontrollerbar vindkraft skett i Sverige.
Baskraft producerar en mer eller mindre konstant mängd el, dygnet runt, året runt. När elbehovet är större än det som baskraften kan producera krävs reglerbar elproduktion som kan balansera konsumtion och produktion. Ett väl fungerande och stabilt elsystem förutsätter således att det finns såväl bas- som reglerkraft.
En ökad andel okontrollerbar vindkraft ställer också större krav på reglerbar elproduktion. De stora vattenkraftverken i Sverige fungerar mycket bra som reglerkraft. Vatten kan lagras i magasin för att sedan användas för elproduktion när elbehovet ökar. Källa: SKGS
Sverige har låg andel fossil elproduktion
Island 0,0%, Schweiz 0,8%, Sverige 0,9% och Norge 1,2% är de länder inom OECD som har lägst andel fossila bränslen i elproduktionen. Våra grannländer, Finland 13,4% och Danmark 14,8%, har högre andel elproduktion med fossila bränslen (kol, naturgas, olja) men totalt sett så är även de i toppen av listan. Saudiarabien har en elproduktion som till 99,8% baseras på fossila bränslen vilket är högst inom OECD. Källa: EIA samt beräkningar av Ekonomifakta.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet (överst)
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
