OSKARSHAMN

Sverigedemokraterna vill behålla, och renovera, Norra skolan i Oskarshamn – och bygga en ny högstadieskola i Havslättsområdet.

Det var partiets huvudbudskap på en pressträff vid Seglarhyllan på fredagsförmiddagen, där Jan Johansson hade sällskap av Marko Raiskio och Marie-Louise Svensson.

– Vi vill inte lägga ned Norra skolan – det är en fin skola. Vi vill att den ska bli mer ändamålsenlig. Jag ska inte säga att hundra procent av pedagogerna vill behålla skolan – men jag har inte träffat någon som tycker att det vore bra att lägga ned skolan. Jag har pratat med många pedagoger – och de har sagt att det är en bra skola och att de trivs, säger bildningsnämndsledamoten Jan Johansson, som konstaterar att cirka 400 elever studerar på skolan (det är en 0–6-skola).

“Helt perfekt”

– Man har faktiskt byggt om ett klassrum däruppe. De har det som ett referensklassrum. Och det är helt perfekt – nya väggar, ny belysning och ventilationen fungerar hur bra som helst. När man kommer från ett av de andra klassrummen och går in i referensanläggningen, som vi kallar den för, så känns det som att komma in i en helt ny skola. Det ser nybyggt ut. Så det går att bygga om, betonar han.

Jan Johansson påpekar dessutom att Norra skolan i alla tider har haft ett topprykte i stan.

– Skolan har fostrat väldigt duktiga elever. Det är en mycket stabil skola, med tanke på att de får behålla sina lärare. Det finns de som har varit lärare där under hela yrkeslivet. De slutar inte – och det måste ju bero på någonting. Både lärarna och eleverna trivs på skolan, understryker han.

Hur stora blir renoveringskostnaderna, tror ni?

– Det kommer att kosta någonstans mellan 5 och 20 miljoner kronor. Ventilationen är dyr – men den måste åtgärdas, med tanke på personalens och elevernas hälsa. I dag är ventilationen bedrövlig. Det är fruktansvärt att man bara har struntat i det. Jag fattar det inte. Den politiska viljan finns uppenbarligen inte hos majoritetspartierna (Socialdemokraterna och Moderaterna), säger Marko Raiskio, SD:s näringslivsexpert som är företagare inom fastighetsbranschen.

Man måste handikappanpassa skolan också…

– Ja, men det finns hiss. Men man kan absolut förbättra det ytterligare – och bygga om toaletter, med mera, svarar Marko Raiskio.

– Sedan ska vi bygga en större matsal – vi breddar den, så att vi även får plats med ett samlings- och konferensrum för lärarna – och ny gymnastiksal på Länsmansängen också. Och det kostar kanske mellan 50 och 60 miljoner kronor.

Marko Raiskio berättar att SD vill bygga idrottshallen precis nedanför vägen, där det finns fast mark.

– Så kan vi flytta rastgården dit också. Det blir trevligare. Och det är bra att föreningslivet får en ny gympahall att vara i, tillägger han.

Den befintliga skolgården får vara kvar.

– Men vi vill ge eleverna lite bättre gräs. Svart gräs är inte bra. Det är inte så lämpligt att spela boll på asfalt, säger Marko Raiskio.

– Den styrande majoriteten har inte tittat på möjligheten att bygga om. De har bara sagt att en ny skola ska byggas och att Norra skolan ska läggas ned. De lyssnar inte på oss – de tycker att vi är tokiga. Nej, men vi fick ju rätt när det gäller Kikeboskolan, exempelvis. Vi var det enda partiet som sa nej till en rivning. Där ville vi bygga en ny högstadieskola – men nu blir det bostäder där i stället. Vi gick vinnande ur den striden, om Kikeboskolan, och vi tror att vi även kommer att vinna i den här skolfrågan, på sikt. De andra kommer inte att hitta en plats där det går att bygga en sådan stor skola. Jag tror inte att det går inom den aktuella ellipsen – från Norra kajen och halvvägs ut till Saltvik, säger Jan Johansson.

– De ger sig inte. De ska fortsätta med sina undersökningar. Det är bättre att lägga pengarna på annat, säger Marko Raiskio.

– I bildningsnämnden tog jag upp det här med översvämningar, som vi har sett på flera håll i vår omvärld. Bygger man på Länsmansängen, som ligger i en låg sänka, så finns det en stor översvämningsrisk. Jag frågade hur de hade tänkt när det kommer till dagvattnet – men det hade de inte tänkt på över huvud taget, säger Marie-Louise Svensson, som är ersättare i bildningsnämnden.

Jan Johansson nämner det här med de så kallade tusenårsregnen.

– Det kommer snart. Vi hade ett för inte så länge sedan. Det var på 50- eller 60-talet. Då hade vi insjöar i Döderhultsdalen och på Länsmansängen. Det var helt översvämmat. Jag paddlade kajak i Döderhultsdalen, från kyrkan och in mot stan.

– Fortsättning följer. Men vi har hela tiden sagt nej till en ny storskola.

Ni vill bygga en ny högstadieskola i Havslättsområdet…

– Ja, en 7–9-skola – nordväst om campingen. På så sätt löser vi utökningen av grundskolan. Vi ska bygga för framtiden, och det finns inget parti som säger nej till kommunens målsättning om ett invånarantal på 30 000 (till år 2030, har det sagts). Det innebär att grundskolekapaciteten måste växa. På gymnasienivå har vi dock inga problem, i och med att gymnasiet är konkurrensutsatt, säger Jan Johansson.

“Trångbodda”

– Grundskolorna är trångbodda i dag. Det gäller även förskolorna. Nu bygger man en ny förskola på Kristineäng i Kristineberg – och det är tänkt att man ska bygga en ny förskola i Döderhultsdalen. Och vi är överens med majoritetspartierna om att Saltviksskolan ska bli en ren förskola.

– Och Havslättsplatsen ska de tydligen börja utreda nu. Man kommer att genomföra en naturinventering och man kommer att titta på markförhållandena och kostnaden, säger Jan Johansson, som konstaterar att det kommer att komma nya låg- och mellanstadieelever framöver.

Och dem vill man ordna plats åt på Vallhallaskolan.

– Genom att flytta ut högstadiet till Havslätt, så skapar man plats för en 0–6-skola. De får väldigt mycket utrymme. Men det är under förutsättning att man behåller modulerna på Vallhallaskolan. Tekniska kontoret hyr dem i dag, och de hyr i sin tur ut dem till bildningsnämnden. Ledare på skolan säger att det är de bästa lokalerna i skolan. De är toppmoderna – så vi vill behålla dem, säger Jan Johansson.

Marie-Louise Svensson berättar att hon har tittat på forskningen kring stora och små skolor.

– Forskningsresultaten är ganska samstämmiga. Det finns nästan inga fördelar med stora skolor. Det finns inga hållbara kvalitetsargument för att lägga ned en liten skola. Det är, exempelvis, lägre frånvaro på mindre skolor, jämfört med stora skolor. Mindre skolor har också färre avhopp. När det gäller mobbning, så är situationen ungefär densamma på stora och små skolor – men mobbningen upptäcks betydligt tidigare på små skolor. Mindre skolor är också bättre ur ett jämlikhetsperspektiv. Små skolor fostrar bättre samhällsmedborgare och de blir bättre på att samarbeta. Och eleverna är tryggare på mindre skolor. Det är en väldigt viktig fråga. Och framför allt – elever med utländsk härkomst, och/eller lägre socioekonomisk status (klasskillnader), gynnas i de små skolorna, säger hon.

– Jag har även ringt upp de fem kommunerna som låg högst upp i Lärarförbundets skolranking och jag frågade hur stora skolor de har. Det visade sig att samtliga har ett flertal småskolor. Jag ringde även till de tio sämsta på rankingen, de som hade fått de sämsta skolresultaten, och nästan alla hade riktigt stora skolor.

“Det optimala”

– Jag har dessutom ringt till skolor som har drabbats av våldsamheter. Och i merparten av fallen har det handlat om större skolor.

Kommunen ska, med andra ord, ha mindre skolor, fastslår Marie-Louise Svensson.

– När det är fler än 600 elever på en skola, så dyker den ena nackdelen efter den andra upp. Det optimala är att en skola har mellan 200 och 500 elever, säger hon.

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se