KRÖNIKA
Valet närmar sig – jag har ingen aning!
“Det är med lätt ångest jag sitter här under kvällslampans ljus i den allt mörkare augustinatten”
WOLTER STACKELBERG, KRÖNIKÖR
Det är med lätt ångest jag sitter här under kvällslampans ljus i den allt mörkare augustinatten.
Sommaren är snart över och ordningen börjar återställas.
De flesta är tillbaka i arbete och barnen börjar skolan.
Här hemma har jag en namne som skall skolas in på dagis.
Det är lite ovant att ha en namne på gårdsplan.
Det har inte hänt sedan jag själv var det och min farfar antagligen kände samma ovana och, förhoppningsvis, stora glädje över att få se de små växa upp i sin omedelbara närhet.
Blev lite paff
Jag måste dock medge att jag blev lite paff när jag fick ett officiellt brev från kommunen, vilket inte brukar tillhöra mina favoritbrev, med inbjudan om inskolning på ”Smurfboet” i Ukna.
Tackar, tackar – tänkte jag, men vad tusan är Smurfboet?
Nån slags aktivitetsstuga för nyblivna pansjisar?
Då kan jag avstå.
Nu tror du kanske inte att jag fattade – det är min namnes framtida dagis. Såklart!
“Det är bara att vänja sig – det finns andra viktiga personer på gården från och med nu”
Det är bara att vänja sig – det finns andra viktiga personer på gården från och med nu.
För en nybliven silverback offrar inte kommunen porto, vilket jag borde vetat.
Varje val är viktigt – sägs det.
Det finns inte en politiker med självaktning som undgår att framhålla valet som en ödesfråga för våra barn och barnbarn.
För den som hamnat mitt i barnbarnsstimmet är det lätt att stämma in i dessa locktoner.
Problemet med ansatsen är att väldigt få, om ens någon, besitter förmåga att förklara på vilket sätt det kommer bli bra för våra efterkommande.
Blir det bra för dem underförstås det att vi skall uppoffra vår egen nutida välfärd.
Vem vill det?
Vem vill det och hur mycket?
Hur mäter vi tillståndet i landet just här, just nu, i skrivande stund?
Det måste vi väl veta om vi säger att det skall bli bättre?
Annars vet vi ju inte om det blivit bättre. Eller?
“Ju mer jag tänker känns läget inför det här valet mer och mer förvirrande”
Lampan fladdrar. Strömavbrott?
Ju mer jag tänker känns läget inför det här valet mer och mer förvirrande.
Existerar inte
De gamla goda skiljelinjerna vänster/höger existerar inte längre.
Även väljargrupperna arbetare/bönder eller arbetare/tjänstemän har förpassats in i minnenas skräpkammare för länge sedan.
Numera tjänas det pengar på de mest oväntade ställen.
I kommunerna är det inte valda politiker som styr utan självutnämnda tjänstehennar med påhittade titlar som ”kommunikatör” eller allehanda ”strateger”.
“Är det de som bestämmer?”
Är det de som bestämmer?
De närmaste veckorna kommer postlådorna fyllas av glättiga foldrar med tomma ord, illustrerade av Photoshopade politikernunor som leende lovar vitt och brett utan täckning.
Viktigt
De som bor inom de närmsta politikerreviren kommer att få livebesök av inlyssnande politiker som vill höra mer om just Din vardag och vad Du tycker borde ändras.
Sen går de vidare som om ingenting hänt.
Å andra sidan är det svårt att lämna barnbarnen därhän.
Det känns onekligen viktigt att de går en ljus framtid till mötes.
För egen del hyser jag uppfattningen att varje generation och varje individ skall jobba för att förbättra sitt eget liv.
“Backspegeln är bra om man vill studera nutiden”
Då blir det per automatik bättre för barn och barnbarn.
Det är inte så att alla skall roffa åt sig, för det kommer inte att ske.
Åtminstone inte långsiktigt.
En del kommer att uppfinna och producera saker.
En del kommer att ge sig hän åt vård och omsorg, andra åt kunskapsförmedling eller livsmedelsförsörjning.
Låt vara att en sådan värld kanske ter sig aningen utopisk, vilket i så fall inte nämnvärt skulle skilja sig från många andra uppmålade fantasiframtider.
Backspegeln är bra om man vill studera nutiden.
Där kan man se hur de gjorde när vårt land och omgivande länder gick till väga när vi reste oss ur ett långt världskrig.
Allt var inte bättre förr
Man skall inte ropa att allt var ”bättre förr”.
Det var det antagligen inte.
Men man kan väl lära sig lite av det gamla ”tänket” i alla fall.
Viktigast för barnbarnen är uppfostran, som ges av föräldrarna, och utbildning, som ges av skolan.
Den skall vara kunskapsgivande och ge kunskapstörst.
Med det som grund blir de väl rustade för att ge sig ut på livets bana.
Viktigast för dem mitt i livet är lag och rätt, utvecklad infrastruktur och effektiva gemensamma institutioner.
Med det som grund kan vi leva och ge våra barnbarn den språngbräda de så väl behöver för att tackla livet.
Samtidigt måste våra äldre få åldras på ett värdigt sätt.
När det här inte fungerar kommer vi att utsättas för hot såväl inifrån som utifrån.
Naturen i sig brukar ställa till det med stormar, värme, kyla och massa andra obehagligheter.
Krävs energi
Vi måste kunna försvara oss och utveckla oss.
För det krävs energi.
Vi har byggt upp energisystemen under tusentals år.
Toppen nåddes för 40–50 år sedan.
Nu demonteras det till oigenkännlighet med ytterst tveksamma argument.
“Det är en utrotad art helt enkelt”
Jag blir mer och mer övertygad om att arten klok, framåtseende och inkluderande politiker med ledaregenskaper inte längre står att finna i de svenska folklagren.
Det är en utrotad art helt enkelt.
Den borde återintroduceras på samma sätt som vargen.
Var hittar vi grundgenerna?
Under tiden fortsätter jag att söka svar på frågan om vem som skall få min röst – även utanför lampans sken.
Jag återkommer.
Krönikör. Senior boendes i nordligaste delen av länet vars liv kretsar mycket runt livet på landet. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
