INSÄNDARE
Socialen i Högsby kommun knackade nyligen på dörren.
Jag hade precis kommit hem efter en stressig och kall promenad från skolan, där jag hämtade ett av mina barn.
Socialen hade fått en anonym anmälan från en annan förälder, som påstod att jag hade uppträtt på ett misstänkt drogpåverkat sätt. Anmälaren ska ha uppfattat det som att jag var stressad och förvirrad vid det aktuella tillfället.
Vilken människa har aldrig varit stressad i sitt liv, med eller utan barn?
Och sedan vilken dag blev det olagligt att vara stressad?
Enligt anmälaren hade jag röda ögon och jag ska ha undvikit ögonkontakt och i stället tittat ner i marken.
Hur går det ens ihop?
Anmälaren kände även oro för att jag skulle ha lämnat mina andra barn hemma.
Men om anmälaren hade utbytt en mening med mig, så hade jag kunnat berätta att småsyskonen var lediga den dagen och de var hemma med sin far.
Jag skulle aldrig få för mig att lämna mina barn ensamma hemma – och jag har aldrig rört en drog i hela mitt liv.
Det känns, rent ut sagt, för jävligt att bli anklagad på det här sättet av en annan förälder.
Jag erbjöd mig att ta kissprov framför socialen, för att bevisa min oskuld – men de ansåg inte att det behövdes.
Varför kan inte folk prata med varandra längre?
Vad sägs om ett enkelt hej och ett leende?
Ser man ledsen ut, så kan en hälsning betyda väldigt mycket.
Det är bättre än att anklaga och hitta på en massa osanna lögner för sitt eget behov.
Folks beteende år 2022 gör mig stum.
Efter detta har jag fått en ny bild av lilla fridfulla Högsby kommun.
Det är kostsamt för socialen att kontrollera osanna anmälningar.
Låt socialen ta hand om riktiga fall i stället, där människor verkligen far illa och därför behöver hjälp.
En mamma i Högsby kommun
Foto: Freepik