LANTBRUK

Årets Lantbruksbarometer visar att svenska lantbrukare är pessimistiska, både sett till nuläge och det kommande året. Det ökade kostnadstrycket som intensifierats de senaste veckorna påverkar betydligt. Trots högre avräkningspriser är det därför nu svårare att få lönsamhet. Även livsmedelsstrategin, jordbrukspolitiken och regelverk ses som stora riskfaktorer framåt.

Lantbruksbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna visar att förra årets uppgång i andel lantbrukare som upplevde att det gick bra har nu vänt. I år svarar endast en tredjedel av lantbrukarna att lönsamheten är god eller mycket god. I fjol gav hälften samma svar.

Prognosen framåt är pessimistisk

Bäst lönsamhet upplever växtodlare och mjölkföretagen vars avräkningspris legat på höga nivåer under 2021 medan grisföretagarna pressas av ett överutbud på griskött i EU. Även lantbrukarnas prognos framåt är pessimistisk. Trots hög efterfrågan på jordbruksprodukter och att många får relativt bra betalt, äts intäkterna nu upp av kraftigt stigande och oförutsägbara kostnader.

“Det är ett tufft läge för Sveriges lantbrukare nu. Förutsättningarna har ändrats än mer dramatiskt sedan undersökningen gjordes i januari, vilket gör det svårt att överblicka konsekvenserna. Det är därför viktigare än någonsin att politiken är lyhörd och att vi som bank finns tillgängliga för att diskutera behov av exempelvis kapital med lantbrukarna men även att som lantbrukare följa det som sker i omvärlden”, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog och Lantbruk, Swedbank.

Viktigt hålla koll på kostnader och likviditeten

Årets undersökning visar att fler lantbrukare omvärlds bevakar för att förbättra lönsamheten, en ökning från 12 till 20 procent. Men det är också fler som vill prissäkra sina varor, från 14 procent i fjol till 22 procent i år. Det är även fler som uppger att de har behov av rådgivning runt skatter, ekonomi, krediter, sparande, pension och likviditetsplanering.

“Nu är vi i en situation där man som lantbrukare har mycket att både vinna och förlora. 2022 liknar inte tidigare år. Vi ser stora svängningar på marknaden som riskerar att leda till oväntat höga utgifter. Därför är det avgörande att skaffa överblick över sin resultatbudget, samt att göra en likviditetsbudget. Det är även klokt att stämma av sin budget innan man pris säkrar och ingår avtal”, säger Filip Olsson, segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.

Risker kopplade till regelverk och livsmedelsstrategin

Under de senaste månaderna har det varit stort fokus på regelverk och svensk självförsörjning. Detta avspeglas i lantbrukarnas svar på vad som kommer att påverka produktionen framåt. Regelverk i Sverige som påverkansfaktor har gått upp från 37 till 45 procent och den svenska livsmedelsstrategin har ökat från 24 till 35 procent. Störst påverkansfaktor är fortsatt EU:s jordbrukspolitik, som även har ökat, från 62 till 64 procent.

“Detta visar hur viktigt det är för branschen med klarhet och långsiktighet i regler och lagar. Nyligen presenterades till exempel ett nytt upplägg för jordbruksstödet. Det rör om förutsättningarna för lantbrukarna och kan skapa en osäkerhet som hämmar tillväxt och utveckling i de gröna näringarna”, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Lönsamhetsindex har minskat kraftigt

Efter två år med positiv syn på lönsamheten när det gäller lantbrukarna i Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Blekinge län har det nu vänt kraftigt nedåt. Detta trots att prognosen inför 2022 visade på fortsatt optimism. Nu tror de att lönsamheten kommer försämras ytterligare till 2023.

Regionens lönsamhetsindex har minskat från plus 20 i fjol till minus 36 i år (rikssnittet: minus 38). Se diagram 1 nedan.

Dålig lönsamhet

Lantbrukarnas prognos är att lönsamheten ska fortsätta försämras det kommande året och betydligt färre upplever i år att deras lönsamhet täcker löpande utgifter, 66 procent jämfört med 90 procent i fjol. En tredjedel (33 procent) uppger att de kan ta ut en lön. Andelen som uppger att det knappt räcker till löpande utgifter har ökat från 8 till 24 procent. Även andelen som svarat att lönsamheten är så dålig att de går med förlust har ökat, från 2 till 7 procent. 

Vanligaste åtgärden för att förbättra lönsamheten är att effektivisera och öka produktionen. Näst vanligast och högst andel i landet är att samarbeta mer med andra lantbrukare.

Fortsatt investeringsvilja

I undersökningen 2021 uppgav 6 procent av regionens lantbrukare att de planerade att investera i åker- eller skogsmark. Det faktiska utfallet blev samma. Även andelen som investerat i andra byggnader än djurstallar var i princip lika stor som lantbrukarna prognosticerade för, 13 respektive 12 procent. Prognosen framåt visar på fortsatt investeringsvilja på en något lägre nivå, 9 procent.

Vanligaste området för nya affärsmöjligheter är energiproduktion för eget bruk, där fördubblades dessutom andelen det senaste året, från 8 till 20 procent. Även energiproduktion för att sälja har ökat kraftigt, från 2 till 10 procent. Bland dessa är det absolut störst intresse för att investera i solenergi, vilket 90 procent uppger.

Betydligt färre uppger att de kommer öka sin mjölkproduktion de kommande tre åren, 9 jämfört med 23 procent i fjol och samtidigt uppger fler att de ska minska, från 25 till 35 procent. Knappt hälften (46 procent) kommer ha en oförändrad mjölkproduktion inom en treårsperiod. Drygt hälften bland nötköttsproducenterna gav samma svar.

Insikter och analyser utifrån årets rapport

• Trots historiskt höga avräkningspriser hos de fyra största produktionsgrenarna tar de extra höga kostnaderna överhand och försämrar lantbrukarnas tro på en bättre lönsamhet framåt.
• Priset på insatsvaror som foder och växtnäring har stigit kraftigt och särskilt grisbranschen är drabbad eftersom det finns ett överutbud på fläskkött i EU.
• Växtodlarna upplever en försämrad lönsamhet men de som köpt in växtnäring tidigt under 2021 har en mindre odlingsrisk inför 2022.
• En återgång till samma konsumtionsmönster som innan pandemin riskerar att minska efterfrågan på svenska livsmedel.
• Den svenska kronan stärktes under 2021 vilket påverkade EU-stöden negativt för lantbrukarna.
• Instabilt geopolitiskt läge och ett ökat inflationstryck skapar osäkerhet i marknaden för jordbruksprodukter och medför även ökade kostnader för branschen.
• För att öka investeringsviljan framåt behövs långsiktighet i politiken och klarare spelregler för branschen.

FAKTA / LANTBRUKSBAROMETERN

Lantbruksbarometern är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 35:e helårsupplagan. Nettotalet för lönsamhetsindexet kan variera från minus 100 till plus 100. Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lantbrukare som Kantar Sifo gjorde i januari 2022.

Lantbruksbarometern skrevs innan Rysslands invasion av Ukraina. Hur detta kommer att påverka är ytterst osäkert men med tanke på Rysslands och Ukrainas stora del av den globala handeln med spannmål och oljeväxter samt de avtryck invasionen ger på energi- och gödselmarknaderna kommer detta få stor inverkan på livsmedels- och lantbrukssektorn.

Foto: Freepik

Redaktionen

redaktionen@oskarshamns-nytt.se