ISHULT/KROKSTORP
En mördare hängdes intill den nuvarande festplatsen i Krokstorp.
Året var 1829.
Det var den sista avrättningen på galgbacken.
Galgen stod dock kvar mellan 30 och 40 år.
På påskaftonen tog Oskarshamns-Nytt en sväng till festplatsen Furulid i Krokstorp och Ishults tingshus.
På en informationstavla vid det fina tingshuset står det att en del av fångarnas klotter i kurran (rannsakningshäktet) fortfarande finns kvar.
”Gud är stor, sök honom”, har en person som hette Axel Lustig skrivit.
På dörren in till vaktrummet har någon skrivit följande:
”Om Gud finge råda människorna efter sitt ord så behövdes ej ett sådant här hus.”
Avrättades genom hängning
”Fångarna fördes till tinget i Ishult på fångkärror från fängelserna i Kalmar och Västervik. De som dömdes till döden avrättades genom hängning på galgbacken”, står det på informationstavlan.
Tunaläns Härad har funnits ända sedan mitten av 1500-talet – då socknarna Tuna, Kristdala och Misterhult delades av från kringliggande härader.
Den allra första tingsstugan låg i Krokstorp – och där hölls ting mellan 1540 och 1729.
1947 reste Misterhults Hembygdsförening och Tunaläns J. U. F. en minnessten på platsen där stugan låg.
”På denna plats samlades Tunaläns allmoge till ting från 1500-talet till 1729”, står det på stenen.
Man började använda det nybyggda tingshuset i Ishult vid vintertinget 1730.
Det var häradshövdingen Isack Cook som lyste tingsfrid över platsen.
Han var domhavande i Aspelands, Sevede och Tunaläns domsaga.
Varför flyttades tingshuset från Krokstorp till grannbyn Ishult?
Jo, en av orsakerna var att Ishult hade fått en gästgivargård.
”Den stora salen i gästgivargården lär vissa tider ha tjänstgjort som tingssal. Tingshuset brann omkring 1820 och när det uppfördes igen flyttades det upp mot backen, som det står i gamla protokoll.”
På informationstavlan står det också att tingshuset fick sin klocka 1741. Den kallade till samling då tinget började. Den hördes också efter överläggningar och måltidsuppehåll.
”År 1741 är jag gjuten till Tunaläns Häradstings- och allmogens tjänst”, står det på klockan.
1915 tillkom tingssalen. Statsrådet – och arkitekten – på Tuna, Hugo Hammarskjöld, var ordförande i byggnadskommittén. Han var även ansvarig för den arkitektoniska utformningen.
Hugo Hammarskjöld sågade dessutom ut texten och maningen som finns på väggen ovanför domarbordet:
”Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkets vanära.”
Då brann kurran
Kurran tillkom samtidigt som tingshuset.
Häktet brann dock den 6 april 1849, men återuppbyggdes i sitt nuvarande utförande.
”Ordinarie ting hölls tre eller fyra gånger om året. Vinterting med tingspredikan, vårting som kunde pågå ett par dagar, höstting som också tog ett par dagar i anspråk – samt sommarting, lett av någon notarie, då endast mindre mål förekom. Lagfarter, bouppteckningar och dylikt kunde då lösas ut. Extra ting hölls när något brott begåtts inom häradet”, står det på informationstavlan vid tingshuset.
Sevärt museum
”Det lilla avträdet med sitt toppiga tak har en intressant knutning. Tingshuset har även inomhustoalett. Det var nog bara de högsta tjänstemännen som hade den bekvämligheten. På övervåningen övernattade nämndemännen. På vinden ovanför trappan förvarades bevismaterial, men allt fördes bort när tingshuset upphörde 1935.”
”Förbättrade kommunikationer och vägar var en del av de orsaker som gjorde att Ishult upphörde att vara tingsplats. Tunalän slogs samman med Sevede Härad och tinget flyttade till Vimmerby. Tingshuset användes också till beväringsmönstringen och det fortsatte fram till 1941–1942.”
I dag är tingshuset och arresten ett mycket sevärt museum.
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
