OSKARSHAMN
Mathias Karlsson (L) – oppositionsråd i Oskarshamns kommun – försvarar nivån på politikerarvodena.
– Jag tycker att vi har en lagom hög koppling till riksdagsarvodena. Sedan kan man alltid diskutera vilken nivå vi ska ligga på. Nivån är ändå rimlig, med tanke på hur det ser ut i andra kommuner i länet, säger han till ON.
– Sedan var det ju faktiskt inte det här vi tog ett beslut om i kommunstyrelsen i tisdags. Vi tog ett beslut om ifall höjningen skulle ske retroaktivt från november, som vårt eget regelverk säger, eller från januari. Och vi röstade för att höjningen ska genomföras från och med januari – och det var bara Vänsterpartiet som – med sitt nej – röstade för att vi skulle höja lönerna retroaktivt.
Att arvodena ska vara kopplade till riksdagsarvodena är ett beslut som tidigare har tagits i fullmäktige, konstaterar Mathias Karlsson.
Men måste era arvoden vara kopplade till riksdagsarvodena? Kan de inte vara kopplade till en svensk genomsnittslön i stället?
– Det där är jättesvårt – men jag tycker att det är jättevettigt att de är kopplade till riksdagsarvodena. Det är bra att ha ett tryggt och stabilt upplägg. Man vet vad som gäller. Det är ingen som kommer och säger att nu ska vi höja våra arvoden med hundra procent.
Men är det inte rimligare att koppla era arvoden till genomsnittslönen i Sverige (som låg på 36 100 kronor per månad förra året, 2020, enligt Ekonomifakta)? Så blir inte arvodena så hiskeligt höga…
– Den där diskussionen är supersvår. Men jämför man med vad kommundirektörer och kommunchefer tjänar, så ligger deras löner många gånger högre än politikernas arvoden, säger Mathias Karlsson.
– Sedan har vi lärarlöner som kanske egentligen ligger för lågt.
Chefer är en sak – men politiker är folkvalda. Då ska man kanske representera genomsnittet på något sätt, även lönemässigt? Som politiker ska man inte ha pengarna som drivkraft. Det är ju idéerna som är drivkraften…
– Ja, sedan är det så att många som engagerar sig politiskt kanske har en lön som är ganska hög. Och vi vill väl ändå att människor med högre lön också ska kunna engagera sig politiskt utan att behöva sälja huset.
Jag trodde att man engagerade sig av idealistiska skäl…
– Jo, men då finns det de som av ekonomiska skäl inte kan göra det. Säg att jag tjänar 55 000 kronor i månaden…
Då klarar man sig på 36 100 kronor…
– Gör man det?
Ja, det gör väl alla människor. 36 000 kronor i månaden är en skyhög månadslön för många människor.
– Ja, självklart. Men om man har en lön på 55 000 kronor i månaden…
Det är för mycket pengar i mångas ögon…
– Tycker du det?
Ja, jag tycker det. Men det är en personlig uppfattning. Även 36 000 kronor är en hög lön i min värld. Det är väl en månadslön som alla människor klarar sig på…
– Ja, så är det. Sedan är verkligheten sådan att många har en högre lön och då har man kanske satt sig i ett högre låneläge, med mera. Då kan man inte ta ett jobb där man sänker sin lön med 20 000 kronor. Då kanske man inte klarar sina kostnader. Då blir de personerna borträknade och är inte längre möjliga kandidater inom politiken. Och det är ändå politikerna som ska vara med och styra hela vår utveckling. Det är viktigt att vi har en stor bredd bland de politiska representanterna, annars blir det bara kandidater med lägre lön eller en viss nivå. Det skulle leda till att det blir svårare att engagera sig, säger Mathias Karlsson.
De flesta klarar ju av att gå ner i lön, beroende på levnadsomständigheter, förstås…
– Ja, man kan ha en familj som klarar sig tack vare att en jobbar och har en bra lön. Men ska den personen sänka sin lön rejält, så kanske inte familjen i fråga klarar sig. Ja, jag tycker i alla fall att vi har ett bra system som fungerar. Men givetvis blir det rätt mycket pengar när man höjer arvoden på den här nivån med ett par procent.
Okej, då har ni arvoden som är höga i grunden. Då behöver man kanske inte höja dem på ett antal år…
– Jo, men det är ju kopplat till en procentandel av riksdagsarvodena. Att deras löner ska höjas är beslut som tas på riksdagsnivå.
Men kan du förstå att nivån på arvodena sticker i ögonen på många? Det finns fattigpensionärer med inkomster på mellan 5 000 och 7 000 kronor per månad…
– Ja, det har jag full förståelse för, säger Mathias Karlsson.
Sverigedemokraterna vill på sikt sänka kostnaden för politikerarvodena i Oskarshamns kommun. Men partiet röstade ändå ja till en höjning av arvodena från och med 1 januari 2022.
“Med utgångspunkt från kommunens nuvarande bestämmelser har vi inget ytterligare att tillägga kring detta. Vi ser fram emot en översyn av den politiska organisation som kommer 2022, efter valet”, skriver Sverigedemokraternas fullmäktigegruppledare Leif Axelsson i en kommentar.
67 925 kronor per månad.
Så mycket får Andreas Erlandsson (S) – kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamns kommun – i arvode från och med den 1 januari 2022.
Makthavarna i kommunstyrelsen tog på tisdagen ett beslut om att höja sina arvoden med 2,29 procent från och med ovannämnda datum.
Höjningen är kopplad till riksdagsledamöternas ersättning, som höjs med 2,29 procent – vilket innebär att riksdagsledamöterna får 1 600 kronor mer i månaden (det nya månadsarvodet landar på 71 500 kronor, vilket exempelvis kan jämföras med genomsnittslönen i den svenska ekonomin som uppgick till 36 100 kronor förra året, 2020, enligt Ekonomifakta).
Vänsterpartiet vill behålla arvodena på den nuvarande nivån.
Så här mycket tjänar toppolitikerna från 1 januari 2022:
Kommunfullmäktiges ordförande Yvonne Bergvall (S): 8 580 kronor i månadsarvode (tolv procent av riksdagsarvodet)
Kommunfullmäktiges förste vice ordförande Karl-Erik Gustavsson (L): 5 005 kronor i månadsarvode (sju procent av riksdagsarvodet)
Kommunfullmäktiges andre vice ordförande Catrin Alfredsson (S): 2 860 kronor i månadsarvode (fyra procent av riksdagsarvodet)
Gruppledare för politiskt parti, Leif Axelsson (SD): 14 300 kronor i månadsarvode (20 procent av riksdagsarvodet)
Kommunstyrelsens ordförande Andreas Erlandsson (S): 67 925 kronor i månadsarvode (95 procent av riksdagsarvodet)
Kommunstyrelsens förste vice ordförande Lucas Lodge (M): 60 775 kronor i månadsarvode (85 procent av riksdagsarvodet)
Kommunstyrelsens andre vice ordförande, oppositionsrådet Mathias Karlsson (L): 57 200 kronor i månadsarvode (80 procent av riksdagsarvodet)
Lena Granath (V) och Anton Sejnehed (S), ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott: 14 300 kronor i månadsarvode (20 procent av riksdagsarvodet)
Bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S): 35 750 kronor i månadsarvode (50 procent av riksdagsarvodet)
Bildningsnämndens förste vice ordförande Carina Lind (M): 17 875 kronor i månadsarvode (25 procent av riksdagsarvodet)
Bildningsnämndens andre vice ordförande Magnus Larsson (C): 14 300 kronor i månadsarvode (20 procent av riksdagsarvodet)
Socialnämndens ordförande Rolf Lindström (M): 35 750 kronor i månadsarvode (50 procent av riksdagsarvodet)
Socialnämndens förste vice ordförande Anita Hultgren (S): 17 875 kronor i månadsarvode (25 procent av riksdagsarvodet)
Socialnämndens andre vice ordförande Ingemar Lennartsson (KD): 14 300 kronor i månadsarvode (20 procent av riksdagsarvodet)
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ylva Alexandersson (M): 21 450 kronor i månadsarvode (30 procent av riksdagsarvodet)
Samhällsbyggnadsnämndens förste vice ordförande Marie Holmgren (S): 10 725 kronor i månadsarvode (15 procent av riksdagsarvodet)
Samhällsbyggnadsnämndens andre vice ordförande Tobias Eriksson (L): 9 295 kronor i månadsarvode (13 procent av riksdagsarvodet)
Tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S): 21 450 kronor i månadsarvode (30 procent av riksdagsarvodet)
Tekniska nämndens förste vice ordförande Stefan Pettersson (M): 10 725 kronor i månadsarvode (15 procent av riksdagsarvodet)
Tekniska nämndens andre vice ordförande Per Tingström (KD): 9 295 kronor i månadsarvode (13 procent av riksdagsarvodet)
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.