OSKARSHAMNS KOMMUN
En mamma i Oskarshamns kommun ringer till ON och berättar att hennes dotter – som älskade skolan under låg- och mellanstadietiden – har förvandlats till en så kallad hemmasittare.
– Vi hade aldrig kunnat tänka oss att det skulle kunna bli så här. Det vore intressant att få veta hur kommunen arbetar för att få tillbaka hemmasittande elever. Det här måste betecknas som ett misslyckande för kommunen, säger hon.
Mamman berättar att dottern, som nu går på högstadiet, hade en egen stödresurs på låg- och mellanstadiet.
– Men stödet försvann när hon kom till sjunde klass. Hon har knappt varit i skolan över huvud taget sedan dess på grund av att hon inte får den hjälpen som hon behöver. När hon kommer till skolan så vet hon inte vad hon ska göra. ”Varför får alla andra hjälp – men inte jag?”, undrar hon. Hon har tappat förtroendet för de vuxna i skolan.
“Det är inte 1959”
– På låg- och mellanstadiet hade hon en resurs som hjälpte henne – i klassrummet eller i ett eget litet klassrum. Resursen berättade exempelvis att det var dags för en lektion i svenska efter mattelektionen. Hon har ett behov av att få veta vad som händer härnäst. Den hjälpen finns inte på högstadiet. När hon kom upp till sjuan var det helt plötsligt ett skåp i stället för en bänk – och ingen talade om för henne vilken bok hon skulle ha med sig till kommande lektion. Sedan är det många olika klassrum på högstadiet. Det fungerar inte för barn med ADHD, autism eller liknande diagnoser. Det är inte 1959 – det är 2021, men skolan i Sverige är alltjämt fyrkantig. Alla passar inte in i den fyrkanten. Skolan borde ha kommit lite längre. Det här handlar om vår framtid och våra barns framtid. Dagens barn ska ta hand om oss när vi blir gamla. Jag förstår att de måste spara pengar, men är det rätt att spara på våra barns mående? Och hur mycket kommer inte dessa barn kosta i framtiden?
Kan hon inte få digital undervisning?
– Nej, det skrivs bara en massa orosanmälningar till socialen gällande frånvaron. Skolans mål är att alla elever ska vara i skolan. Och det är vår skyldighet som föräldrar att se till att hon är där. Men det fungerar inte. Hon får ångest när vi närmar oss skolan – socialen har också sett detta. Hon blir en helt annan människa. Jag förstår att de måste skriva orosanmälningar. Det är jätteviktigt. Vi har skolplikt och skolan måste förhålla sig till en frånvarotrappa. Socialen gör inte så mycket. De har varit på hembesök och de har kunnat konstatera att allt går rätt till här hemma. Det är skolans agerande som är bristfälligt – och de genomför inte några förbättringar, svarar mamman.
– Man hänvisar till stödet som finns på högstadiet. Men att sitta tillsammans med tre eller fem elever fungerar inte för barn med de här problemen. Stödet fungerar kanske för dem som är i behov av extra stöd i själva läsningen – men det fungerar inte för dem som tidigare hade en egen resurs.
– Skulle jag må dåligt under varenda arbetsdag, ja, då slutar det med att jag kraschar. Men skolan pressar barnen så mycket att de mår dåligt. Hur påverkar det deras framtid och mående? Det är fruktansvärt.
I och med att vi har skolplikt i Sverige så kan man i extremfall tillkalla polis för att få elever till skolan. Men den metoden har inte använts?
– Nej, det gör de inte. Men vi har fått papper med hot om vite (böter) vid fortsatt frånvaro. Vi får dock jättemycket stöd från BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) och habiliteringen. Böter tror jag inte att vi kommer att få. De vet varför det har blivit så här. Vi håller henne inte hemma instängd i ett rum. Bristerna finns i skolan – det vet de om i grund och botten.
– Antalet hemmasittare har ökat sedan de tog bort resursskolan i Oskarshamns kommun 2012. I resursskolan fungerade det mycket bättre för de här eleverna, säger mamman.
Anton Sejnehed (S) är ordförande i bildningsnämnden i Oskarshamns kommun.
Han berättar att ”barnets bästa” genomsyrar hela skolverksamheten.
Han säger också att man löser den här typen av problem via dialog och samverkan på olika sätt. Och ibland får kommunen stöttning från regionen, om den är inblandade via BUP.
Samförstånd är målet.
– Sedan kan vi bli tvungna att besluta om att förelägga vårdnadshavare med eller utan vite. Men det är inget önskvärt scenario att hamna i ett sådant läge, säger Anton Sejnehed.
Hur många, på ett ungefär, har problematisk frånvaro i Oskarshamns kommun?
– I år har arbetsutskottet behandlat ett ärende, där vårdnadshavare bjöds in till dialog. 2019 tog vi ett beslut om ett föreläggande utan vite i ett ärende.
– Det är de skarpa ärendena. Sedan har vi elever med problematisk frånvaro. Nu senast hade vi en elev med frånvaro som är kopplad till covid-19. För närvarande har vi sammanlagt 21 elever med en problematisk skolfrånvaro.
– Men det handlar inte om 21 hemmasittare. De har en oroväckande frånvaro i varierande grad.
Kan man få hemundervisning? Eller digital undervisning?
– Man kan besluta om det – men, nej, som regel har vi inte hemundervisning. Det ska till något exceptionellt i sådana fall. Men det händer att elever får sjukhusskola.
– Vi försöker lösa problematisk frånvaro tillsammans, i en dialog, säger Anton Sejnehed.
Foto: Freepik
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.