DEBATT
Att man i pressen redan nu försöker slå i väljarna att regionen har fått mer pengar än någonsin till infrastruktursatsningar förändrar inte att den styrande regionmajoriteten har misslyckats med att nyttja sina historiskt goda ingångar till regeringsmakten för att göra verklig skillnad för länets infrastrukturutveckling och pressa staten till att börja betala av sin stora infrastrukturskuld till länet.
Majoriteten är fortsatt mer intresserad av att försvara regeringens politik än att slåss för länets bästa.
Det är ingen stor sak att en ny infrastrukturplan innehåller mer pengar än den föregående.
Att försöka blända väljarna med att kommande länsplan för infrastruktursatsningar innehåller styvt en miljard, istället för en knapp miljard som den gamla, är löjeväckande.
Pengarna tas ur potten för utveckling av hela landets transportsystem som regeringen ökade på med hela en tredjedel i infrastrukturpropositionen.
“Eftersatt”
Sett till detta så framtår ökningen i regionens länsplan som blygsam.
Kalmar läns andel av hela tårtbiten till länsplaner i landet förblir också i stort sett oförändrad, trots att vår infrastruktur länge varit eftersatt, vilket borde kvalificerat oss för en större del av tårtbiten.
Den sorgliga huvudförklaringen till att länet åter igen blir förfördelat är såklart att regeringen och dess stödpartier står fast vid att bygga nya spår för höghastighetsbanor mellan storstäderna, ett resursslukande politiskt prestigeprojekt som inte går att räkna hem, varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt.
Det kommer, trots den stora ökningen av utvecklingspotten i infrastrukturpropositionen, leda till mindre infrastruktursatsningar på landsbygden och i Kalmar län i den kommande nationella transportplanen.
“Tafflig kommunikation”
Med en moderat infrastrukturpolitik på nationell nivå hade det blivit mer pengar till upprustning och utveckling av befintliga vägar och järnvägar i länet.
Satsningarna på väg 37/47 mellan Oskarshamn och Bockara (bilden) i den nya länsplanen är förvisso mycket viktiga för länet, men man ska inte glömma bort att de blir möjliga för att C och S som styr i både regionen och Mörbylånga kommun, genom tafflig kommunikation sig emellan och med Trafikverket, lyckats sjabbla bort den planerade förbättringen av den för Ölands besöksnärings så viktiga väg 136 genom nämnda kommun, från Ölandsbron och norrut.
Där kommer man därför inte att få se några trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder förrän långt in på 2030-talet, om ens då.
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och viceordförande Regionala utvecklingsnämnden
Arkivfoto: Peter A Rosén