ANNONS

En folksamling jämte ett Coronavirus
Foto: Freepik

Lista: Här är faktorerna som avgör om coronaviruset gör dig svårt sjuk eller inte

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

SVERIGE

Varför blir vissa sjukare än andra i covid-19?

Aftonbladet har listat ett antal riskfaktorer, efter samtal med expertisen.

Riskfaktorer, ålder och kön påverkar – men många blir inte särskilt sjuka, samtidigt som andra dör.

Aftonbladet har, bland annat, pratat med Matthias Schnell, professor i mikrobiologi vid Jefferson-universitetet i USA, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, och Charlotte Thålin, specialistläkare på Danderyds sjukhus.

Coronaviruset slår uppenbarligen olika.

Så här långt vet man att följande spelar in:

Slumpen. För att bli sjuk måste man givetvis utsättas för viruset.

Slemmet. Det är inte alls säkert att viruset tar sig förbi slemmet. Forskarna beskriver det som ett lotteri.

Mängden virus. Får man i sig en hög dos med virus, så blir man sannolikt sjukare.

Ungdom. Barn under 10 år löper hälften så stor risk att smittas, jämfört med vuxna, enligt uppskattningar.

Ålderdom, kön och riskfaktorer. Risken att dö är större om man är äldre och män dör i större utsträckning än kvinnor. Har man bakomliggande riskfaktorer så ökar dödsrisken. Bland riskfaktorerna finns, exempelvis, fetma, diabetes och cancerbehandling.

Cytokin-stormar. Kroppens eget immunförsvar går bärsärkagång och bildar en så kallad cytokin-storm.

Interferoner. En variant av cytokiner – en kritisk del av immunförsvaret. Äldre personer har i vissa fall svårt att prestera ett interferonsvar över huvud taget, skriver Aftonbladet.

Autoantikroppar. En stor internationell studie från i höstas visade att tio procent av omkring 1 000 studerade patienter med svår lunginflammation, som en följd av covid-19, hade en särskild antikropp, en autoantikropp, som slog ut deras typ 1-interferoner, skriver Aftonbladet. ”95 procent av patienterna med autoantikroppen var män”, uppger Aftonbladet.

Gener. Samma forskargäng har visat att 3,5 procent av de svårt sjuka patienterna hade störningar i de gener som kontrollerar interferonerna.

Blodgrupper. Flera forskningsrapporter slår fast att personer med blodgrupp 0 löper mindre risk att bli svårt sjuka i covid-19.

Skydd från andra coronainfektioner. En hel del tyder på att tidigare infektioner med ett annat coronavirus kan ge ett visst skydd, även mot sars-cov-2, skriver Aftonbladet.

Naturlig resistens. Man tror att en ganska betydande del av befolkningen kan vara resistent, vilket innebär att de inte blir smittade av coronaviruset.

FOTO

FREEPIK

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS