KRÖNIKA
Huruvida Folkhälsomyndigheten gör rätt eller fel under pågående pandemi kan jag inte svara på.
Jag brukar säga att jag är en av några få vid sidan om Tegnell som inte har en susning om hur en pandemi ska hanteras.
Som vanligt är det ju de längst ner på samhällsstegen som drabbas värst. LO-kollektivet som inte kan sitta hemma vid datorn och jobba.
Trängs vid maskinerna
De som måste köpa sina egna munskydd att ha på jobbet där de trängs vid maskinerna.
Jag tycker det talas väldigt lite om dem.
Sjukvårds- och äldreomsorgspersonalen som fått en allt värre situation med de senaste 30 årens neddragningar av sjukhus, personal och övriga resurser.
Det har lett till mer övertid och sämre anställningsförhållanden.
Något som drabbar både personalen, patienterna och de äldre.
Det är något som också har förvärrat pandemins framfart.
En sak är jag dock övertygad om.
Om våra myndigheter inte hade lagt ner en massa sjukhus under årens lopp (hälften?) och stramat in på hela sjukvården både vad gäller personal och resurser så hade denna pandemi varit mycket lättare att hantera.
Jag kanske rentav hade kunnat få mitt ljumskbråck åtgärdat.
”Under all kritik”
Läxan kan ju bli att vi återuppbygger sjukhusen och sjukvården igen.
Passa på att förbättra och bygga ut äldreomsorgen också medan vi håller på.
Den har ju visat sig vara under all kritik.
Det är väl inte meningen att generationen som byggde upp sjukhusen och vården ska straffas och skuldbeläggas av den generationen som nu håller på att riva ner densamma.
TEXT
PIERRE STJERNFELDT