INSÄNDARE
Jag har den senaste tiden läst i tidningen om hur anonyma insändare vittnar om att Scania är en hemsk arbetsplats.
Man vantrivs, man är rädd och orolig för att säga vad man tycker och man anser att hänsyn inte ges åt dem som står på golvet.
Nu har jag valt att ge en annan syn på företaget, och jag har valt att inte vara anonym.
“Ingen höjdare”
I oktober 2014 stämplade jag in för första gången, trött efter att ha arbetat inom hotell och restaurang, där man ständigt blev inringd och belagd med dåligt samvete om man inte kunde jobba över eller komma in på kort varsel.
När lönen kom i slutet av månaden var det ingen höjdare.
Jag har även jobbat inom vården, och firat både jul, nyår och midsommar på min arbetsplats och likaså där, blivit besviken när lönen trillar in på kontot.
“Under mina 6 år på Scania har jag knutit band för livet och träffat fantastiska människor”
LISA KAMMARFELT
Min sista sommar inom vården hade jag en semester på 11 dagar. Jag skulle haft 14, men tyvärr blev sommarjobbaren sjuk, och det var bara att åka in.
Under mina 6 år på Scania har jag knutit band för livet och träffat fantastiska människor.
Jag har under mina 6 år fått äran att jobba under fyra olika fantastiska chefer, som idag är mina förebilder på olika sätt.
“Hjälpt mig”
Dessa chefer har utvecklat mig, visat att de trott på mig och hjälpt mig när livet har varit svårt.
Jag har blivit befordrad två gånger under min tid på Scania och jag har fått ta del av utbildningar och guidning för att lära mig att bli en bra ledare.
Jag har fått arbeta på olika avdelningar, med nya människor och nya arbetsuppgifter som har utvecklat mig.
När jag i våras berättade för min chef att jag inte längre tyckte att mitt arbete var roligt och ville börja plugga fick jag frågan ”hur kan jag hjälpa dig med det?”.
Flertalet av mina studiekamrater var tvungna att säga upp sig från sina arbetsplatser när de började plugga, men inte jag.
Min gruppchef, min verkstadschef och personalavdelningen hjälpte mig att pussla och anpassa så att jag skulle kunna gå ner till deltid och arbeta när jag kan. Vilken annan arbetsplats hade gjort det?
“Valt att gå ut ur facket”
Jag har under min tid på Scania valt att gå ut ur facket, då jag tror att en öppen och ärlig kommunikation mellan chef och anställd löser de flesta frågor.
Det har det gjort för mig under mina år innanför grindarna.
Jag vet flertalet fall på Scania där anställda gjort orätt, men får åter chans efter chans, eftersom Scania vill hjälpa alla.
Att få sparken är bara ett alternativ när man brutit mot Scanias värderingar.
Rehab, arbetsprov och resursarbete är flertalet exempel på när Scania anpassar sig när personalen inte mår bra.
Att ha fri tillgång till ett gym, kunna boka tennisbanor eller gruppass helt gratis är också något som verkar gå de flesta förbi.
“I en tid då många i världen blev uppsagda kunde vi på Scania andas ut, vi visste att vi var trygga”
LISA KAMMARFELT
Att kunna utvecklas utan utbildning är också helt bortglömt i diskussionen där Scania framstår som ett koncentrationsläger.
Att vi i våras blev permitterade med nästan full lön verkar många också ha glömt.
I en tid då många i världen blev uppsagda kunde vi på Scania andas ut, vi visste att vi var trygga.
Istället kunde vi arbeta ute i samhället under permitteringen och bidra när vårt samhälle hade det tungt.
Många klagar på att Scania är en tråkig arbetsplats, men glömmer bort att det är en industri.
Industrier är monotona, oavsett om man arbetar på Tesla eller Scania. Produkter ska byggas, och det är själva poängen med att de finns.
“Sin egen lyckas smed”
Om man inte trivs på sin arbetsplats borde man inte vara kvar. Som min allra första chef alltid sa: man är sin egen lyckas smed.
Jag är oerhört tacksam över att Scania finns och att jag har fått arbeta på en så fantastisk arbetsplats under större delen av mitt yrkesliv.
Jag är så otroligt tacksam över alla fantastiska chefer, kollegor och stödfunktioner jag mött under min tid som både teamleader och montör.
Lisa Kammarfelt
Scaniaanställd
