INSÄNDARE

Den svenska yttrandefriheten har gamla anor och den svenska tryckfrihetsförordningen, införd 1766, är den äldsta i världen.

Yttrande- och tryckfrihet är grundläggande för vår demokrati, men även för vår framgång som ett innovativt och nytänkande land.

Tyvärr finns idag långtgående inskränkningar i den svenska yttrandefriheten, vilket hämmar den fria debatten.

Sverige behöver mer yttrandefrihet – inte mindre.

I en tid där åsiktskorridorerna blir allt trängre och människor tystas av rädsla för att säga ”fel”, är det dags att ta bort lagen om hets mot folkgrupp.

Det som en gång infördes för att skydda utsatta grupper används idag allt oftare som ett verktyg för att begränsa obekväma åsikter.

”En grundbult”

Yttrandefriheten är en grundbult i ett demokratiskt samhälle.

Det är genom öppen debatt, fri kritik och möjligheten att uttrycka även provocerande tankar som vi utvecklas som samhälle.

Men när vissa grupper får ett starkare juridiskt skydd mot kritik än andra, då riskerar vi att skapa ett samhälle där vissa röster inte får höras alls.

Att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp innebär inte att vi accepterar hat eller hot.

Dessa är redan förbjudna enligt andra lagar, som handlar om olaga hot, förtal och uppvigling.

Däremot måste vi våga lita på medborgarnas förmåga att tänka själva, bemöta dumheter med argument och skilja på ord och handling.

”Godtyckligt”

I praktiken används lagen ofta godtyckligt.

Det som är ”hets” i ett sammanhang är ”åsiktsyttring” i ett annat – beroende på vem som yttrar det och i vilket politiskt klimat vi befinner oss. Det är inte värdigt ett fritt land.

Vi bör vara rädda om yttrandefriheten. Den skyddar inte bara det vi håller med om, utan också det vi ogillar.

Just därför är den så viktig.

Här kommer ett antal sunda och bra diskussionsfrågor som uppmuntrar till reflektion, nyanserade åsikter och respektfulla samtal – särskilt lämpade för frågor om yttrandefrihet och samhällsutveckling:

Om yttrandefrihet och lagstiftning:

1. Vad är viktigast – att skydda människors känslor eller att skydda rätten att uttrycka sig fritt?

2. Var går gränsen mellan kritik och hat?

3. Bör vissa idéer få förbjudas, eller är det bättre att bemöta dem med argument?

4. Kan yttrandefriheten existera fullt ut om vissa grupper har särskilt rättsskydd mot vissa typer av uttalanden?

5. Vem ska avgöra vad som är ”kränkande” eller ”hets”?

Om demokrati och debattklimat:

6. Hur påverkar självcensur samhällsdebatten?

7. Har vi i Sverige ett öppet debattklimat idag – varför eller varför inte?

8. Hur kan vi skapa utrymme för obekväma åsikter utan att främja hat?

9. Hur kan vi försvara demokratin utan att samtidigt begränsa yttrandefriheten?

10. Är det demokratiskt att tysta vissa röster för att skydda andra?

Om juridik och samhällsutveckling:

11. Behövs lagen om hets mot folkgrupp i dagens Sverige, eller har samhället förändrats?

12. Hur vet vi att en lag inte kommer att missbrukas i framtiden?

13. Vad händer med ett samhälle där människor är rädda för att tala fritt?

14. Finns det risker med att vissa lagar tolkas olika beroende på avsändare eller politiskt klimat?

15. Kan yttrandefriheten vara ett bättre skydd mot extremism än censur?

Kevin Johansson