ANNONS

Oskarshamns sjukhus
Oskarshamns sjukhus. Foto: Peter A Rosén

Patient berättar om en kväll och en natt på Oskarshamns sjukhus: ”Nästintill chockad”

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

INSÄNDARE

Marianne Ek i Högsby rosade i början av januari i Barometern/OT hur snabbt ambulansen tog henne till Oskarshamns sjukhus och hur effektivt hon togs omhand där.

Jag har en helt annan upplevelse.

För drygt ett år sedan fick jag fruktansvärd vänstersidig smärta och kramp.

När ambulansen kom tog de inte med mig.

De tyckte att min fru kunde skjutsa mig.

För att klara det fick jag ringa en bror som hjälpte till.

Klockan 19.00 kom jag in på Oskarshamns sjukhus och fick låna en rullstol.

”Fick ligga på en smal brits”

Efter ett antal kontrollfrågor togs jag in i ett rum avsett för gipsning.

Där fick jag ligga på en smal brits som var förhållandevis hård.

Sköterskor kom och kopplade mig till en EKG-maskin och kom in emellanåt och tog prover.

Inte förrän klockan 1 på natten kom det in en läkare.

Han frågade om jag kunde sätta mig upp.

”Jag kan inte – och får inte – lägga in dig”

En läkare på Oskarshamns sjukhus

Med EKG-maskinen kopplad hade jag ju väldigt begränsat kunnat röra mig under åtminstone fem timmar.

Så jag klarade inte ens att sätta mig upp utan min frus hjälp.

Han tittade på mig och sina papper varpå han sa:

– Jag kan inte – och får inte – lägga in dig.

Nästintill chockad sa jag att jag kunde inte åka hem i det skicket.

Han verkade inse att jag behövde en sjukhusplats, så han sa att han skulle kolla om det fanns någon plats i Västervik eller Kalmar.

När han återkom efter ytterligare någon timma framkom det att det helt enkelt inte fanns någon ledig vårdplats på något av våra tre sjukhus.

Vid 3-tiden på natten hade läkaren fått tag på någon som gav löfte om att få in en riktig säng till gipsrummet där jag fick sova kvar.

”En kopp kaffe och en ostmacka”

När morgonpersonalen kom fick jag endast en kopp kaffe och en ostmacka innan jag fick träffa två andra läkare som gjorde fler undersökningar.

Förhållandevis kraftfull medicinering sattes in och efter några timmar sattes jag i en sjuktransport som såg till att jag kom hem.

Därpå följde en lång konvalescens.

Jag vill framhålla att personalen gjorde det bästa de kunde givet de förutsättningar som rådde.

Efteråt fick jag veta att man hade dragit ned på antalet vårdplatser med 20 på Oskarshamns sjukhus den senaste tiden.

JOJ

+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
7
+1
60

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS