DEBATTARTIKEL
Att ändra grundlagen är en av de mest långtgående och betydelsefulla åtgärder en regering kan ta.
Grundlagen utgör fundamentet för vårt demokratiska system och reglerar relationen mellan medborgare och stat.
Därför bör förändringar hanteras med största respekt för de demokratiska principerna, transparens och brett stöd över partigränserna.
Regeringens och Sverigedemokraternas senaste hantering av grundlagskommitténs arbete väcker dock oro för att dessa principer åsidosätts för kortsiktiga politiska vinster.
Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att presentera kommitténs förslag om grundlagsändringar strax före onsdagens partiledardebatt i riksdagen.
”Ett vapen”
Detta tidsval har enligt källor varit strategiskt för att maximera politisk konflikt och sätta oppositionen, särskilt Socialdemokraterna, i försvarsställning.
Frågan om att kunna återkalla medborgarskap har därmed inte bara blivit en juridisk och demokratisk fråga, utan även ett vapen i en polariserad politisk debatt.
Denna hantering kritiseras inte bara av oppositionen utan också av utredningens egen ordförande, justitierådet Henrik Jermsten.
Han uttrycker frustration över hur tidpunkten för presentationen har bestämts utan tillräcklig hänsyn till kommitténs arbete och möjligheten för ledamöterna att närvara.
Enligt Jermsten underminerar detta processen och signalerar en bristande respekt för det demokratiska uppdraget.
Frågan om att återkalla medborgarskap är kontroversiell och berör fundamentala rättigheter.
Enighet i kommittén har uppnåtts kring att medborgarskap ska kunna dras tillbaka vid dubbla medborgarskap och vid allvarliga brott som hotar rikets säkerhet.
Trots detta väljer Tidöpartierna att presentera ett särskilt yttrande där de förespråkar att även gängkriminella ska kunna fråntas sitt medborgarskap.
”Väcker flera frågor”
Denna typ av förslag väcker flera frågor som är centrala inom statsvetenskap:
Hur påverkar en sådan lagstiftning rättssäkerheten?
Riskerar vi att skapa ett system där medborgarskap inte längre är en grundläggande rättighet utan en villkorad förmån?
Och vilken påverkan har detta på statens legitimitet?
Enligt demokratiteoretikern David Easton bygger en legitim stat på medborgarnas förtroende för dess institutioner.
När politiska beslut uppfattas som opportunistiska, eller när rättssäkerheten åsidosätts för att vinna politiska poänger, riskerar detta förtroende att undergrävas.
Regeringens agerande speglar en populistisk strategi där frågor som rör invandring och brott används för att mobilisera stöd och skapa konflikt.
Populism kännetecknas ofta av en polariserande retorik som sätter ”folket” mot ”eliten” eller ”de andra”.
Genom att använda grundlagsfrågor för att driva denna typ av konflikt riskerar regeringen att urholka de demokratiska processerna och förvandla dem till politiska slagfält.
Inom statsvetenskap finns också en diskussion om vad som händer när grundlagsändringar inte längre ses som en fråga för hela nationen utan som ett verktyg för enskilda partier att driva igenom sin agenda.
Det riskerar att underminera principen om långsiktighet och bred förankring som grundlagsändringar traditionellt har vilat på.
”Gemensam angelägenhet”
För att bevara demokratins legitimitet måste grundlagsförändringar hanteras med den respekt och seriositet som de kräver.
Det innebär att inkludera alla berörda parter i processen, hålla sig till fastställda regler och undvika att använda frågor av konstitutionell betydelse som taktiska verktyg i politiska debatter.
Regeringens hantering av grundlagskommitténs arbete visar på ett behov av att stärka skyddet för de demokratiska processerna.
En väg framåt kan vara att inrätta oberoende mekanismer för att hantera tidsplanering och offentliggörande av utredningar, så att de inte används för kortsiktiga politiska syften.
Grundlagen är en gemensam angelägenhet för hela samhället, inte ett verktyg för att driva partipolitik.
När politiska strategier börjar trumfa rättssäkerhet och långsiktig demokrati sätter vi inte bara våra institutioner på spel – vi riskerar även att underminera medborgarnas förtroende för det demokratiska systemet.
Mikael Bertilsson
Statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
