DEBATTARTIKEL
Sverigedemokraternas kritik mot den nya könslagen är en förenkling av ett komplext ämne.
Sverigedemokraterna (SD) vill riva upp den nya könstillhörighetslagen, som träder i kraft i juli 2025, innan den ens har fått chans att genomföras.
Deras argumentation, som bland annat inkluderar teorin om ”kulturell smitta” från sociala medier, riskerar att förenkla ett mycket komplext ämne och avleder uppmärksamheten från de verkliga behoven hos transpersoner.
Den nya könstillhörighetslagen innebär att det blir lättare för transpersoner att byta juridiskt kön, utan krav på sterilisering eller långvarig psykiatrisk utredning.
”Den här lagändringen är ett viktigt steg framåt för att ge transpersoner den frihet de behöver för att själva kunna definiera sin könsidentitet”
Mikael Bertilsson, statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör
Den här lagändringen är ett viktigt steg framåt för att ge transpersoner den frihet de behöver för att själva kunna definiera sin könsidentitet.
För många transpersoner innebär det en betydande lättnad i relation till myndigheter och i kontakten med sjukvård, där det ofta varit svårt att få sitt juridiska kön erkänt trots att det stämmer överens med deras könsidentitet.
SD:s kritiker av lagen, däribland riksdagsledamoten Leonid Yurkovskiy, hävdar att ökningen av unga som söker könsbyte beror på ”kulturell smitta” via sociala medier, där unga uppmuntras att byta kön.
”Förenklar den komplexa frågan”
Detta resonemang förenklar den komplexa frågan om könsidentitet och könsdysfori, och ignorera transpersoners verkliga behov av erkännande och stöd.
Det är sant att sociala medier har gett transpersoner en ökad synlighet, men detta innebär inte att fler unga ”blir” trans på grund av en trend.
I stället handlar det om att fler transpersoner nu känner sig trygga nog att komma ut offentligt och leva öppet som de är.
Enligt Signe Krantz, ordförande för Transammans, har sociala medier bidragit till att ge unga transpersoner förebilder och gemenskap i en värld där de annars riskerat att vara osynliga.
”Det är viktigt att betona att större synlighet inte innebär att fler unga personer identifierar sig som trans, utan att fler unga känner att de kan vara öppna med sin könsidentitet”
Det är viktigt att betona att större synlighet inte innebär att fler unga personer identifierar sig som trans, utan att fler unga känner att de kan vara öppna med sin könsidentitet.
Det är också värt att notera att detta fenomen inte är nytt – ökad synlighet av transpersoner har lett till en större förståelse och acceptans i samhället.
Yurkovskiy har också pekat på att det idag är fler unga flickor, särskilt de med autism, som söker hjälp för könsdysfori.
Denna observation är viktig och bör undersökas noggrant.
Det finns forskning som visar på en koppling mellan autism och könsdysfori, men det betyder inte att könsidentitet skulle vara en ”symptom på autism”.
Att unga flickor med autism söker könsdysforivård kan i stället reflektera samhällets bristande förståelse för kön och identitet, samt för transpersoners särskilda behov.
Forskning om transpersoner och autism är ännu i sin linda, men det är avgörande att behandlingen av könsdysfori sker på ett sätt som tar hänsyn till individens unika situation.
Det betyder inte att lagen ska stoppas eller förändras, utan att det behövs en mer noggrann forskning och mer individuellt anpassad vård.
”Viktig frihetsreform”
För transpersoner som har kämpat för att få sina identiteter erkända är denna lag en viktig frihetsreform.
Det handlar om att ge transpersoner rätt att självbestämma över sin könsidentitet utan att behöva genomgå en lång, stigmatiserande process.
Det handlar också om att ge dem samma rättigheter som andra människor att få sina identiteter erkända i officiella sammanhang.
De senaste tio åren har könsdysfori ökat dramatiskt, med en ökning på cirka 1 500 procent av unga flickor som söker hjälp för sina könsidentitetsproblem.
Detta är inte en trend eller en modefluga, utan ett uttryck för att fler unga idag har modet att komma ut och söka hjälp.
”Att stoppa denna lag skulle vara ett stort bakslag för transpersoners rättigheter och friheter”
Det är också ett resultat av den ökade kunskapen och synligheten om transfrågor i samhället.
Att stoppa denna lag skulle vara ett stort bakslag för transpersoners rättigheter och friheter.
För att verkligen förstå de förändringar som sker inom transvården och könsidentitet behövs mer forskning.
Det behövs långsiktiga studier som kan ge svar på varför fler unga idag söker hjälp för könsdysfori och varför könsdysfori verkar drabba fler unga flickor.
Samtidigt måste vi säkerställa att vården är rättssäker och att personer inte dras in i behandlingar som de inte är beredda på eller som inte är lämpliga för dem.
Den nya könstillhörighetslagen är ett viktigt första steg för att säkerställa att transpersoner får de rättigheter de förtjänar.
”Nödvändigt steg”
Det är en frihetsreform som ger transpersoner möjlighet att leva sina liv på sina egna villkor, och den bör inte stoppas på grund av förenklade och missriktade teorier om ”social smitta”.
Sverigedemokraternas kritik mot den nya könslagen baseras på förenklade och missvisande påståenden om sociala medier och ökningen av transpersoner.
I stället för att använda en teori om kulturell smitta som en ursäkt för att riva upp lagen, borde vi istället fokusera på att säkerställa att alla människor, oavsett könsidentitet, får leva ett liv fritt från diskriminering och stigmatisering.
Den nya könstillhörighetslagen är ett nödvändigt steg för att uppnå detta mål och bör inte stoppas på grund av politiska röster som inte fullt ut förstår transpersoners verkliga behov.
Mikael Bertilsson
Statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
