DEBATTARTIKEL

Att inflationen sjunker är utan tvekan en välkommen nyhet för svenska hushåll.

Dock kommer priset för denna utveckling i form av en fortsatt ekonomisk stagnation.

Konjunkturinstitutets prognos om att lågkonjunkturen dröjer sig kvar ända till 2026 belyser de långsiktiga konsekvenserna av en aggressiv penningpolitik och restriktiv finanspolitik.

Detta kan förstås genom statsvetenskapliga teorier om politisk ekonomi, särskilt hur ekonomiska beslut påverkar social rättvisa.

Enligt John Rawls teori om rättvisa bör politiska beslut inriktas på att maximera fördelarna för de mest utsatta i samhället.

”Tuffa tider”

Att få ner inflationen riskerar att ske på bekostnad av tillväxt och sysselsättning, något som kan förvärra klyftorna i samhället.

I detta sammanhang kan statsminister Ulf Kristerssons mål om inflationsbekämpning ses som en kortsiktig framgång, men den långsiktiga effekten riskerar att skapa större ojämlikhet.

Medan Ulf Kristersson talar om ljusning och segrar, pekar ekonomiska analyser på fortsatt osäkerhet och tuffa tider för vanliga hushåll.

Inflationen må vara besegrad, men arbetslöshet och ekonomisk stagnation är ett högt pris som drabbar de mest sårbara grupperna.

Frågan vi bör ställa oss är: vems intressen tjänar denna inflationsbekämpning?

De ekonomiskt mest utsatta grupperna, som redan kämpar med höga räntekostnader och stigande matpriser, får lite tröst i Ulf Kristerssons ord.

Dessutom riskerar låginkomsttagare att drabbas hårdare när offentliga nedskärningar genomförs för att hålla budgetdisciplin.

Detta kan leda till ökade hälsoklyftor och utbildningsklyftor, vilket i längden försvårar den sociala rörligheten, en aspekt som är central i statsvetenskapens studier om social rättvisa.

Ulf Kristersson framhåller Sveriges Nato-inträde och polisens arbete mot kriminaliteten som framgångar.

Natomedlemskapet kan ses som en geopolitisk säkerhetsförstärkning, men frågan är vilken direkt inverkan det har på de ekonomiska svårigheterna på hemmaplan.

”Kan ifrågasättas”

Teorier inom internationella relationer, såsom realismen, förklarar att statens främsta intresse är att säkerställa sin egen överlevnad, och att geopolitiska åtgärder som Nato-medlemskap stärker Sveriges position i en osäker värld.

Men när vi ser på de inhemska ekonomiska problemen, kan det ifrågasättas om det är denna typ av åtgärder som verkligen löser de ekonomiska utmaningarna för svenska medborgare.

Att polisens arbete mot kriminaliteten intensifieras är positivt, men den långsiktiga lösningen på gängproblematiken kräver inte bara repressiva åtgärder utan även investeringar i skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.

Enligt teorin om välfärdsstaten, som utvecklats av bland andra Gøsta Esping-Andersen, bör politiska åtgärder bygga på en stark offentlig sektor som både förebygger social problematik och minskar ojämlikhet.

Att framhäva Nato-inträdet och polisiära insatser som lösningar på Sveriges problem ger en bild av styrka, men det löser inte de djupa samhällsekonomiska utmaningarna.

Utan en tydlig plan för jobbskapande, välfärdssatsningar och bostadspolitik riskerar många hushåll att lämnas i ekonomisk osäkerhet.

Ett utökat samarbete mellan polis, skola och socialtjänst är avgörande för att skapa en helhetslösning.

Exempel från andra länder visar att förebyggande insatser för unga i riskzonen ger långsiktigt bättre resultat än enbart hårdare straff.

Därför bör regeringen prioritera att bygga broar mellan olika samhällsaktörer, snarare än att enbart fokusera på kortsiktiga brottsbekämpande insatser.

”Långsam återhämtning”

Enligt Ulf Kristersson ljusnar det vid horisonten, men för många familjer kvarstår ekonomiska svårigheter.

Att inflationsbekämpning nås genom att pressa hushållens konsumtion och investeringar kan resultera i en långsam återhämtning.

Detta är ett exempel på hur ekonomisk politik kan ge långsiktiga konsekvenser för social rättvisa, där de mest utsatta drabbas hårdare.

I stället för att invänta att marknaden själv vänder borde politiken inrikta sig på att stärka den offentliga sektorn och skapa nya jobb.

Regeringar i länder som Tyskland och Kanada har lyckats navigera lågkonjunktur genom massiva investeringar i klimatomställning och modern infrastruktur.

Detta kan kopplas till teorier om statens roll i ekonomin och marknadens funktion i en globaliserad värld.

Liknande initiativ i Sverige kan inte bara ge tillväxt, utan också bidra till att minska klimatpåverkan och skapa nya jobb.

Historiska exempel från finanskrisen 2008 visar att storskaliga offentliga investeringar i infrastruktur och klimatsmarta projekt inte bara skapade jobb utan även stärkte ekonomin på sikt.

Genom att kombinera ekonomiska stimulanspaket med klimatmål kan Sverige positionera sig som en ledande aktör i den globala omställningen.

Ulf Kristerssons jultal påminner oss om vikten av att behålla hoppet i svåra tider.

”Rättvist samhällssystem”

Men politiska visioner måste också bottna i konkreta åtgärder som skapar varaktiga förändringar för de mest utsatta i samhället.

I slutändan är det inte inflationssiffror utan vardagens ekonomiska verklighet som avgör hur mycket hopp medborgarna kan känna.

Ett samhälle byggs inte av statistik utan av människors faktiska levnadsvillkor och möjligheter.

Detta synsätt ligger i linje med den statsvetenskapliga idén om att politiken måste bygga på ett rättvist samhällssystem, där alla medborgare får möjlighet att delta i och dra nytta av den ekonomiska utvecklingen.

Mikael Bertilsson, statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör

ON Debatt

Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se