KRÖNIKA

Energifrågan är central för Sveriges välfärd, ekonomiska styrka och klimatansvar. I stället för att fastna i oändliga debatter om enskilda kraftslag, behöver vi fokusera på vad som verkligen krävs för att skapa en stabil och hållbar energiförsörjning för välfärd och framtidens generationer.

Välfärden, industrin och framtida generationers välmående är beroende av att vi prioriterar en optimal mix av energikällor och reglerar elmarknaden för att säkerställa stabilitet, förutsägbarhet och konkurrenskraft.

För visst vill vi kunna se våra barn och barnbarn i ögonen om tjugo år och under lampans härliga sken fortfarande kunna läsa och berätta för våra barnbarn om Kung Louie, Baloo, Bagheera och Mowgli i Djungelboken och samtidigt säga att vi gjort det bästa möjliga för framtidens välfärd samtidigt som vi gjort allt för att reducera den antropogena inverkan på klimatet.

Krav på ett optimalt energisystem

För att möta välfärdens, klimatets och samhällets behov krävs:

1. Leveranssäkerhet 24/7 året om – Ett stabilt energisystem som alltid fungerar och levererar, oberoende av yttre omständigheter som väder och förhållanden i omvärlden.
2. Fossilfri elproduktion – Ett system som bidrar till att bekämpa klimatförändringarna och skyddar miljön.
3. Kapacitet för framtida behov – En överdimensionerad elproduktion för att möta ökande efterfrågan från elektrifiering och industriell expansion.
4. Självförsörjning och energisäkerhet – Ett energisystem som minskar Sveriges beroende av importerad energi och skyddar oss i krissituationer, t ex vid konflikt i vårt närområde.
5. Rimliga och förutsägbara elpriser – En elmarknad som skapar balans mellan konsumenter och producenter, där priserna varken är för låga eller för höga.
6. Baskraft och reglerkraft som ryggrad – Minst 85–90 % av energimixen bör komma från stabila och beprövade källor som kärnkraft och vattenkraft.

Fördelar med kärnkraft och vattenkraft som dominerande bas

• Stabilitet och säkerhet: Dessa energikällor levererar kontinuerlig el oavsett väder och tid på dygnet.
• Fossilfri och klimatvänlig: Både kärnkraft och vattenkraft bidrar till en hållbar energiförsörjning med minimala koldioxidutsläpp.
• Förutsägbarhet: Långsiktigt stabil produktion och elpriser som gynnar både kraftbolag, hushåll och industri.
• Självförsörjning: Reducerat beroende av globala energimarknader stärker Sveriges säkerhet. Speciellt i situationer med konflikt i vårt närområde.
• Historiskt beprövat: Mellan 1985 och 2014 visade en energimix med kärnkraft och vattenkraft som dominerande kraftslag sin styrka i att skapa både välfärd och hållbarhet.

Energidebatten och vikten av rätt val

Debatten om kärnkraft och vindkraft har blivit polariserad och ineffektiv istället för att diskutera ett optimalt energisystem där de fysikaliska lagarna, eller som man så vill, naturlagarna, sätts i centrum.

Vi behöver bygga ett energisystem, utifrån de fysikaliska lagarna där långsiktig stabilitet prioriteras och som uppfyller välfärdens krav. Ett system där intermittent produktion som vindkraft får en mindre roll är inte bara ekonomiskt rationellt utan också en moralisk plikt för framtida generationer.

En (åter)reglerad elmarknad för balans och trygghet

En (åter)reglerad elmarknad kan säkerställa rimliga och stabila elpriser, ej för låga och ej för höga, som skyddar både konsumenter och producenter. Elpriset bör förses med både ett golv och ett tak, där de tillåts kunna variera.

• Främja investeringar: Rättvisa priser stimulerar tillväxt och ny energiproduktion.
• Skydda industrin: Rimliga priser gör att företag kan stanna i Sverige och bidra till välfärden.
• Trygga hushållen: Stabila priser skyddar hushållen mot energifattigdom och extrema kostnadsökningar.

Ansvar för framtida generationer

För att kunna se våra barnbarn i ögonen och veta att vi gjorde rätt val, behöver vi prioritera en energimix där kärnkraft och vattenkraft utgör ryggraden. Detta innebär att vi säkerställer ett stabilt, hållbart och fossilfritt energisystem som ger våra barnbarn ren luft, trygg energi och en värld som är bättre än vi fann den.

Genom att återgå till en beprövad modell med minst 85–90 % kärnkraft och vattenkraft kan Sverige inte bara möta dagens utmaningar utan också ta ansvar för klimatet, ekonomin och välfärden i generationer framåt. Detta är inte bara en teknisk lösning – det borde vara vårt löfte till framtiden och våra barnbarn.

Apropå vårt ansvar för framtida generationer

För att säkerställa en hållbar framtid behöver vi agera nu och ta ansvar för vår egen energiförsörjning. Det krävs att vi utvecklar ett nationellt hållbart energiprogram, för ånyo utbyggnad av fossilfri baskraft, som är anpassat efter våra egna behov, oberoende av den extremt långsamma processen inom EU.

Tyvärr är EU idag inte längre det EU som många av oss röstade ja till. Unionen har utvecklats till en byråkratisk koloss, där utdragna diskussioner om exempelvis energitaxonomin har fördröjt nödvändiga satsningar på fossilfri och hållbar baskraft. Både i Sverige och i resten av Europa.

Denna tröghet återspeglas också i EU:s ekonomiska utveckling. År 2008 var EU’s ekonomi i paritet med USA’s. Men nu, 16 år senare, är USA’s ekonomi nästan dubbelt så stor. Medan USA driver på utveckling och länder som Kina och Sydkorea följer upp med innovation och industrialisering, tycks EU fokusera mest på regleringar och byråkrati, vilket riskerar att försvaga vår, nåde Sveriges och EU’s, konkurrenskraft ytterligare.

EU i kölvattnet

Ser vi på globala innovationer de senaste 25 åren har EU hamnat i kölvattnet och nästan sjunkit ned till botten. Visserligen har vi framgångsrika undantag som Spotify, men mycket av det som de senaste 20 åren vuxit till miljardindustrier – Tesla, Apple (iPhone, iPad etc), Amazon, Samsung (Galaxy, TV etc), SpaceX, Facebook, Temu, WeChat och liknande – har sitt ursprung i USA, Kina eller Sydkorea.

EU’s bilindustri, en gång så stolta och en symbol för innovation och kvalitet, har svårt att hålla jämna steg med Tesla och asiatiska konkurrenter såsom KIA och BYD, kanske med några undantag såsom BMW och Volvo.

EU’s svar har ofta varit att införa destruktiva tullar och andra regleringar, vilket på sin höjd lindrar symptomen men inte åtgärdar grundproblemen, likt vilken pain killer som helst.

“Skicka hem patienten med Ipren och Alvedon så blir det bra, men så är det inte som bekant, istället blir det än dyrare efter ett tag, eftersom patienten blivit sjukare och kräver mer vård”.

Energiewende en katastrof

För att EU ska kunna återta sin roll som en ledande aktör i den globala ekonomin krävs en tydligare prioritering av innovation, utveckling och samarbete. Människor ser till både kvalitet och plånbok i korrelation när de är på shoppingrunda.

Det är dessutom inte genom tullar som man triggar utveckling och innovation. Tullar är som en pain killer, lindrar men botar inte och medför på sikt en misslyckad operation, där patienten, dvs invånarna inom EU, vaknar upp och ser sig själv befinna sig i en sämre situation än före operationen.

Hade EU inte varit så senfärdiga med energitaxonomin, läs att inkludera den fossilfria baskraften kärnkraft, hade EU haft en starkare position och med all sannolikhet tagit flera nya reaktorer i drift idag. Det bör också påpekas att Tysklands ensidiga beslut om Energiewende och att stänga ned all sin kärnkraft har utvecklats till en katastrof.

De negativa rapporterna från Tyskland duggar tätt med VW’s kris i spetsen. Det pratas idag om att återstarta ett antal reaktorer, med sammanlagd installerad effekt på 12000 MW, i Tyskland. Detta motsvarar ca åtta stycken Oskarshamn 3 reaktorer. Oskarshamn 3 har en installerad effekt på 1450 MW och är världens största BWR, kokarvattenreaktor.

Omöjligt att nå klimatmålen

Tänk om Tyskland, EU’s ekonomiska motor, inte hade stängt ned sin kärnkraft. Då hade situationen vad gäller ekonomi varit på en helt annan högre nivå än idag och potentialen att nå EU’s klimatmål för 2030 hade rent av kunnat vara realistisk.

Rent krasst, utan kärnkraft är det i princip omöjligt att nå de klimatmål som sätts upp och utan en stabil fossilfri baskraft, läs kärnkraft, är det på sikt omöjligt att hålla uppe ekonomi och därmed välfärd. Kina och USA begriper detta, Storbritannien också men gör EU det? Några undantag inom EU finns förvisso och det är Finland, Frankrike och Polen.

Beslutsamhet och långsiktighet

Sverige har möjlighet att tillsammans med nämnda undantag gå före genom att investera i framtidens energilösningar och driva utvecklingen mot en hållbar och konkurrenskraftig ekonomi och därmed både bibehålla och utveckla välfärden. En framtida leveranssäker baskraft skapar förutsättningar för en hållbar innovation och tillväxt som kan stå sig i en global kontext.

Vårt ansvar för framtida generationer kräver att vi agerar med både beslutsamhet och långsiktighet. Detta innebär också att vi behöver ta oss ur alla utredningar och andra långbänkar, det vill säga, vi behöver sätta spaden i jorden nu och bygga ut baskraften för att ge välfärden inte bara en chans att bibehållas utan också att utvecklas. Annars väntar armodet bakom hörnet!

Vi vill väl inte hamna i denna situation inför våra barnbarn:

Till sist,

Visste du att man behöver ställa sig frågan vad det skulle kosta för samhälle och välfärd om vi inte bygger ny kärnkraft? Att det kostar att investera ny kärnkraft vet vi. Vi vet också att livslängden på ett kärnkraftverk är minst 80 år och att investeringarna i ny kärnkraft därmed ger en god avkastning i det långa loppet.

Visste du att, av politiska orsaker, de två senaste nedstängda reaktorerna i Sverige under sina sista driftår genererade miljarder kronor i ren vinst per reaktor och år, det vill säga, sammanlagt flera miljarder per år?

Visste du att vindkraften, trots subventioner i form av elcertifikat och även så kallade PPA, inte bär sina egna kostnader? Dels är livslängden för ett vindkraftverk max 20 år, dels är nyttjandegraden endast 25 %.

Inte minst, med nuvarande elmarknadsmodell, så genererar vindkraften ytterst lite intäkter eftersom elpriset går ned mot noll vid mycket vind och när det är vindstilla så genererar vindkraften i gengäld noll energi. Tyvärr är det inte bara Kung Louie som är lurad…

Visste du att kärnkraften bidrar naturligt med systemtjänster, systemnyttor, som exempelvis högre feltålighet och spänningshållning via bland annat svängmassa? Den möjliggör också för Svenska Kraftnät att tilldela mer överföringskapacitet vilket jämnar ut elpriserna mellan elområden. Totalt handlar det om mångmiljardvärden för de svenska elkunderna varje år. Miljarder som också skulle kunna komma välfärden till del istället för att gå till olika syntetiska, ej beprövade, systemtjänster som krävs vid ett energisystem med övervägande intermittent kraft.

Jag ger hellre de pengarna till välfärden! Ja, det kanske till och med skulle kunna bli ett par hundra miljarder över till höghastighetstågen…

Visste du att (vissa) marknadsliberaler inte förstår att staten behöver ta sin del av ansvaret för Sveriges viktigaste infrastruktur, baskraften? Ett elsystem kräver rätt produktion på rätt plats, samt att elsystemet ska kunna hantera kvalitets- och produktionsstörningar. Det kan en hundraprocentigt fri marknad inte åstadkomma utan statlig inblandning.

Visste du att lösningen för ett stabilt, hållbart, leveranssäkert och fossilfritt elsystem kan tryggas genom en återreglering av elmarknaden där elpriset för varje producerad kWh ej sätts för låg och ej för hög? (Genom att t ex ha både ett golv och ett tak för elpriset inom vilka det får variera.)

Visste du att ej för låga priser för producerad el triggar byggandet av nya kraftverk?

Visste du att ej för höga elpriser gynnar välfärden?

Visste du dessutom att förutsägbara och rimliga elpriser gynnar både kraftbolag, industri, hushåll och välfärd? Alltså, en WIN-WIN situation uppstår om elpriserna ej är för låga och ej är för höga. Det borde vara en självklarhet att elpriset inom vissa gränser ska vara rimligt och förutsägbart, det vill säga på en nivå som gynnar samtliga aktörer från producenter till konsumenter.

Till allra sist,

jag önskar er alla därute, i både det verkliga livet och i cyberrymden, en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År med mycket energi!

Torsten Dilot

Krönikör. Reaktorsäkerhetsingenjör och specialist säkerhetsanalyser på stort kraftbolag. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.

torsten@oskarshamns-nytt.se