SVERIGE
Efter en lönsamhet på rekordnivå under 2023, ser skogsägarna fortsatt god lönsamhet även i år. Med en ökning om två procentenheter sedan förra året är den upplevda lönsamheten nu den högsta på tio år. Samtidigt skjuter oron för EU:s skogspolitik i höjden – där en mycket tydlig majoritet nu tror att den förda politiken kommer att ha en negativ påverkan på privatskogsbruket. Det visar Skogsbarometern 2024 som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Skogsägarna upplever just nu den högsta lönsamheten under den senaste tioårsperioden, en ökning från redan höga nivåer förra året. Hela 64 procent upplever att lönsamheten i privatskogsbruket är mycket god eller tillfredsställande. Även för de kommande tre åren tror skogsägarna på ökad lönsamhet.
– Skogsägarnas optimism om en fortsatt god lönsamhet i skogsbruket sker trots en svag skogskonjunktur och osäker omvärld. Bristande utbud och en ökad användning av insatsvaror från skogen driver upp priserna på timmer och massaved och har lett till den högsta upplevda lönsamheten hos landets skogsägare under de senaste tio åren, säger Jörgen Kennemar företagarekonom på Swedbank i ett pressmeddelande.
EU:s skogspolitik oroar
Precis som andra delar av ekonomin, präglas skogsindustrin av geopolitisk och politisk osäkerhet. Osäkerheten antas fortsätta under 2025 och i närtid pekar flera indikatorer på en fortsatt dämpad skogskonjunktur. Den förbättrade upplevda lönsamheten och framtidstron hos landets skogsägare gör skogsägarna mer motståndskraftiga mot en osäker skogskonjunktur och ett högt ränteläge.
Det är nu en betydligt större andel skogsägare, jämfört förra årets skogsbarometer, som ser att EU kommer att ha en negativ påverkan på deras skogsbruk. Hela 80 procent av dessa anser att EU:s förda politik kommer ha en negativ påverkan på det svenska privatskogsbruket. Andelen som är kritiska ökar också beroende på hur insatta de anser sig vara.
– Flera skogsägare påverkas idag av EU:s skogspolitik, vilket också kan begränsa tillgången till skogsråvaror. En väntad effekt är att priserna på dessa råvaror hålls uppe på grund av ökad konkurrens i industrin. Detta förväntas leda till bestående högre priser för skogsägarna, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund.
Skogsmarkspriserna väntas stiga
Under första halvåret 2024 har priset på skogsmark sjunkit kraftigt med en genomsnittlig prisnedgång om 11 procent och är tillbaka på nivåer vi senast såg 2020 – 2021. Under en tioårsperiod har samtidigt priserna gått upp med i snitt cirka 30 procent på riksnivå med den största ökningen på 41 procent i södra Sverige. Prisnedgången är precis som övriga nedgångar i fastigheter, driven av stigande marknadsräntor. Framgent tror fler än hälften, 60 procent, av skogsägarna på stigande fastighetspriser de kommande tre åren.
– Vi ser är att skogsmarkspriserna bottnade under våren och därefter i takt med räntesänkningarna förbättrats. Optimismen har sakteliga börjat återkomma och vi ser nu att köpare och säljare kommer att få enklare att hitta varandra efter den senaste sänkningen i förra veckan. Det är dock en bit kvar till 2021 och 2022 års prisnivåer, säger Filip Olsson, Segmentschef för Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.
