KRÖNIKA
Energiexperten Torsten Dilot är krönikör på ON. Läs mer om Torsten!
I den klassiska Disneyfilmen Djungelboken sjunger Kung Louie med sin karakteristiska ambition: “Försök inte lura mig, gosse, jag inga konster tål. Att känna till hur eld blir till är mina drömmars mål” när Mowgli påstår att han inte vet hur man gör upp eld.
Kung Louie’s längtan efter att bemästra eldens kraft representerar en grundläggande strävan efter att förstå naturens krafter och dess möjligheter. Idag står vi inför en liknande utmaning – att förstå och kontrollera de krafter som krävs för att återuppbygga ett fossilfritt energisystem som kan möta samtidens krav från klimat, samhälle och ekonomi.
Men nu är det inte elden vi söker svaren i, utan energikällor som är stabila, pålitliga och hållbara över tid och som möter välfärdssystemets och klimatets krav på energiförsörjningen.
Vi har dessutom krav från både industri och privatkonsumenter på att energi- och elpriser – där “energi” inkluderar värme och kyla utöver el – är förutsägbara och rimliga. Elpriserna får inte bli för höga, men inte heller för låga. För höga energi- och elpriser slår förr eller senare mot industri, privatkonsumenter och i slutändan välfärden. För låga priser kan däremot leda till minskad investeringsvilja i ny energiproduktion.
Båda ytterligheterna riskerar stabiliteten i samhället.
Återuppbygga ett robust energisystem
Kung Louie är framsynt och inser att om man förstår sig på hur man gör upp eld kan man skapa sig ett värdigt liv. Vi behöver Kung Louie’s visdom även när det gäller att återuppbygga det stabila, pålitliga och hållbara energisystem Sverige hade mellan 1985 och 2014. Ett så gott som fossilfritt energisystem som väckte internationell beundran, i takt med att världen blev medveten om klimatförändringarna och de negativa effekterna av fossila bränslen.
Kort och gott hade Sverige ett optimalt och robust energisystem, både ur klimat- och välfärdssynvinkel, mellan 1985 och 2014. Idag kan vi bara drömma om ett lika stabilt och pålitligt energisystem, men vi kan återuppbygga det genom att investera i ny fossilfri baskraft.
Vi behöver bara få gräva där vi står, det vill säga sätta spaden i jorden. Likt i samband med det stora energiinfrastrukturprojektet, där 12 reaktorer byggdes mellan 1966 och 1985, behöver staten även nu vara involverad spelare. Det pratas idag om statliga lån på flera hundra miljarder för byggandet av nya reaktorer, vilket fått kritik, men egentligen är det ju staten som lånar ut till sig själv.
Dessa lån blir och är i själva verket en välbehövlig investering för bibehållande och utveckling av den svenska välfärden. En sådan investering möjliggör att vi återskapar ett robust energisystem som innehåller välfärdssystemets krav.
Det är nämligen välfärdssystemet som ska ställa krav på energisystemet.
Låtit sig luras
Kung Louie ville inte bli lurad och avskydde “konster”. Men på energiområdet har vi sett många “konster” genom åren, särskilt inom EU men även i Sverige. Den tidigare ABB-chefen Percy Barnevik myntade under 1990-talet dessa bevingade ord:
“Vi har i Sverige billig el, ren el, säker el; kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.”
Kung Louie skulle bli ursinnig över detta, men tyvärr verkar samhället inte vara lika klarsynt som han. Många i samhället har låtit sig luras under lång tid, och trots att situationen börjar klarna tycks vi ännu inte fullt ut ha vaknat.
Historisk vecka
Hösten 2024, närmare bestämt vecka 43, blev historisk: för första gången beslutades det att låta en kärnreaktor tillfälligt stängas ner för att sedan återstartas när vinden avtog. Detta beslut illustrerar svårigheterna med intermittenta kraftkällor, som vindkraft, och den paradoxala affärsidén bakom dem: ju mer vindkraften är i drift, desto lägre blir intäkterna, och när priserna är höga har man inget att sälja.
Hur lyckades någon sälja in detta som en bra affärsidé?
Kung Louie skulle ryta över att ha blivit lurad, och frågan är varför inte industrin också ryter till? Varför protesterar inte de som ansvarar för välfärdssystemet eller medborgarna själva? Var finns det industriella ledarskap som präglade Sverige under Curt Nicolins tid? Nicolin är kanske den senaste, men förhoppningsvis inte den siste, Kung Louie vi haft i Sverige!? Ett ledarskap som fick politikerna att lyssna och agera.
Idag verkar vi istället vänta på politikerna, trots att fysikens lagar är desamma oavsett vilka som styr landet. Energisystemets optimala uppbyggnad bör inte vara en politisk fråga, möjligen kan politikerna hjälpa till och se till att det blir gjort.
Kung Louie hade omedelbart väckt Törnrosa ur sin dvala och sett till att vårt samhälle inte hade behövt drabbas av energibrist på grund av effektbrist, åtminstone inte på grund av ett instabilt energisystem.
Stabilitet i fokus: kärnkraft och vattenkraft
För att återskapa ett stabilt energisystem som är fossilfritt och leveranssäkert dygnet runt, året om, är det kärnkraft och vattenkraft som behöver stå i centrum. Dessa energikällor erbjuder nödvändig stabilitet och kapacitet för att möta välfärdssystemets och industrins krav på tillgänglig effekt 24/7 året om och därmed tillförlitlighet, och minskar dessutom beroendet av omvärlden för elförsörjning, vilket har blivit särskilt aktuellt i ljuset av konflikter och krig i vårt närområde.
Kärnkraften är en viktig pelare i ett hållbart energisystem, med sin förmåga att generera stora mängder energi på en liten yta utan koldioxidutsläpp. Kärnkraften producerar oavbrutet och är inte beroende av vädrets skiftningar – en viktig fördel i ett samhälle där energibehovet är konstant. Fysikens lagar gör också att bristerna i väderberoende alternativ, som vindkraft, blir tydliga. Solen skiner inte dygnet runt, och vinden är ofta svag under kalla vinterdagar, men kärnkraften kan leverera energi oavsett väderlek.
Vattenkraften är å sin sida en flexibel kraftkälla som kan justeras snabbt. Genom att lagra vatten i dammar kan vi enkelt reglera produktionen för att möta efterfrågan, och vattenkraften har därför spelat en central roll för Sveriges energiförsörjning under decennier. När efterfrågan ökar, exempelvis på kalla vintermorgnar, kan vattenkraften släppas på, och när behovet sjunker, kan den hållas tillbaka. Vattenkraften är pålitlig och har tillsammans med kärnkraften varit en grundpelare i Sveriges energiförsörjning.
Kompletterade varandra
I krönikan den 19 oktober skriver jag “Energi i form av el förbrukas i samma stund elen produceras. Detta gör kärnkraften och vattenkraften överlägsna eftersom dessa kan regleras 24/7 året om på ett naturligt sätt”. Det är givetvis korrekt, men det är fråga om två olika sorters reglering; kärnkraft regleras planerbart medan vattenkraften regleras momentant. Detta innebär att kärnkraften regleras ned vid blåsigt väder, då behovet av effekt på basnivå är lägre, medan vattenkraften tar hand om momentana variationer avseende behovet av effekt i sekundskala.
Man kan konstatera att Sveriges energisystem idag, jämfört med perioden 1985 till 2014, inte är lika robust längre ifråga om stabilitet och leveranssäkerhet 24/7 året om. Energisystemet mellan 1985 och 2014 bestod i det närmaste helt av vattenkraft och kärnkraft, vilka kompletterade varandra i varje sekund eftersom total installerad effekt var tillgänglig i varje sekund. Dessutom var det ett system som inte lika mycket sliter på vattenkraften som dagens energisystem med mycket intermittent kraft, vars installerade effekt är hög men endast effektivt är tillgänglig runt 25 procent av tiden under årets tolv månader.
Fysikens begränsningar och våra ambitioner
Att främst förlita sig på kärnkraft och vattenkraft innebär att vi respekterar fysikens lagar, som påminner oss om att energi inte kan skapas eller förstöras utan endast omvandlas. Detta kräver ett system som inte bara producerar energi utan säkerställer att den är tillgänglig när den behövs, oavsett väder eller årstid. Detta ger oss ett stabilt elsystem där balans mellan produktion, överföring och förbrukning bibehålls varje tiondels sekund.
För att förstå denna balans behöver man också förstå skillnaden mellan effekt och energi. Effekt är den tillgängliga kraften i stunden, medan energi är effekten multiplicerad med tid. Ett effektuttag på 1 000 W under en timme motsvarar 1 kWh. Effekt kan bara utnyttjas när kraftverk är i drift. I Sverige har vi över 13 000 MW installerad vindkraft, men om det inte blåser spelar det ingen roll hur mycket som är installerat – vindkraften genererar då ingen eller ytterst lite energi.
Vindkraften har i Sverige en nyttjandegrad på runt 25 %, vilket innebär att vindkraften, räknat i effektiv tid, levererar energi under endast tre månader per år, och inte alls under de resterande nio. Kärnkraften har däremot en nyttjandegrad på ca 90 %, vilket gör den mycket mer pålitlig.
När vi hade tolv, och ja även när vi hade tio, reaktorer kunde vi genomföra bränslebyte och underhåll på en eller till och med två reaktorer i taget, och det även under kallare perioder utan att riskera volatila elpriser. Men med dagens sex reaktorer, vi kunde haft minst nio reaktorer kvar, har vi förlorat denna flexibilitet, trots den stora utbyggnaden av vindkraft. Vindkraften bidrar inte alls till systemets stabilitet – om det blåser kan systemet bli instabilt, och om det inte blåser uppstår effektbrist, vilket hindrar oss från att säkra den energimängd som behövs kontinuerligt.
Vad vill marknaden egentligen ha?
Marknadens aktörer och samhället vill ha ett robust energisystem som möter behovet dygnet runt och erbjuder stabila elpriser. För låga elpriser minskar investeringsviljan i ny kraft, medan för höga priser drabbar hushåll och industri samt inte minst hotar välfärden. Förutsägbara och rimliga elpriser är något som hela samhället kräver för bibehållen och förhoppningsvis utvecklad välfärd.
Att återuppbygga ett sådant robust energisystem kräver långsiktiga investeringar i modern kärnkraftsteknik samt fortsatt utveckling av vattenkraften utan ytterligare utbyggnad. Det innebär att vi ser till att kärnkraftsreaktorerna förblir säkra och effektiva, och att vi använder vattenkraften för att balansera efterfrågan. Detta är inte bara en teknisk utmaning utan en strategisk nödvändighet för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål utan att kompromissa med leveranssäkerheten och välfärden.
Kung Louie skulle känt sig grundlurad idag. Lika lurad som när Mowgli sade till honom att han inte visste hur man gjorde upp eld. Hur kan vi snabbt sätta spaden i jorden och göra Kung Louie nöjd och tillfredsställd igen?
Det vill säga hur kan vi återskapa det energisystem vi hade mellan 1985 och 2014 på bästa möjliga sätt under beaktande av de fysikaliska lagarna så att vi åter får både en planerbarhet och förutsägbara elpriser, el för låga och ej för höga?
Slutklämmen för denna krönika får bli:
Det behövs en Baloo för att sätta fart och en Bagheera som står för klokskapen för att uppfylla Kung Louie’s drömmar!
Till sist:
Visste du att Sverige är det bland de tre länder i Europa som släpper ut minst koldioxid per capita?
Visste du att dessa utsläpp hade varit ännu lägre om Sverige hade haft kvar reaktorerna Oskarshamn 2 och Ringhals 1 och 2?
Visste du att om Ringhals 1 och 2 hade varit kvar i drift så hade många industrier i södra Sverige kunnat utvidga sina verksamheter? (Pågen i Malmö är exempel på ett företag som fått nej till att öka elkapaciteten då det råder effektbrist i södra Sverige och speciellt i Skåne.)
Visste du att oavsett hur många vindkraftverk det än byggs så kan vindkraften aldrig väga upp den effektbrist som idag är fallet efter nedstängningen av fyra reaktorer mellan 2014 och 2020?
Visste du att det på ren svenska är bullshit att allt snack om att det var på marknadsmässiga grunder man stängde ned tre reaktorer i förtid mellan 2014 och 2020? (Man glömde då att marknadsargumentet bara är tillämpligt på en helt fri marknad, utan påverkan från särskilda intressen. Med subventioner åt ena hållet och effektskatter åt andra hållet så var uppenbarligen spelplanen lutad mot ena målet. Det var även uppenbart för åskådarna, men ingen ville skämma ut kejsaren.)
Visste du att en stor del av problemen i tysk industri beror på Tysklands totala nedstängning av kärnkraften? Att Tyskland under både 2023 och 2024 är det enda av de ledande industrinationerna i världen som har negativ BNP-tillväxt?
Visste du att de svenska klimatmålen 2030 hade kunnat nås om Ringhals 1 och 2 hade varit kvar i drift?
Visste du att Tyskland seglar allt längre ifrån att nå klimatmålen för 2030 på grund av Tysklands nedstängning av den fossilfria kärnkraften?
Visste du att enbart nedstängningen av Ringhals 1 och 2, enligt Konjunkturinstitutet, orsakar ökade utsläpp av koldioxid i Europa med 8 miljoner ton? Vilket ska jämföras med att det minskade reduktionsplikten endast orsakar ökade utsläpp av koldioxid på 400 tusen ton. Den förra regeringens energipolitik orsakade alltså 20 gånger högre klimatutsläpp…
Visste du att Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna till EU-kommissionen anmält Sveriges nuvarande regering för dess klimatpolitik? Varför anmälde de då inte på samma sätt föregående regering för till EU-kommissionen för dess politik som ledde till nedstängning av fyra reaktorer?
Krönikör. Reaktorsäkerhetsingenjör och specialist säkerhetsanalyser på stort kraftbolag. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
