OSKARSHAMNS KOMMUN
En ledsen mamma, som har barn på en förskola i Oskarshamns kommun, har skickat in både beröm och klagomål via e-post till kommunen.
Hon tycker inte att lasagnette borde få vara med på skolmatsedeln.
”Okej om man provar en gång, för att se om någon äter det. Det har ju visat sig att väldigt få individer äter detta. Personalpersonerna blir ledsna, då de ska äta socialt med barnen – men de klarar inte av det, då maten är katastrof. Jag vet ju att övrig mat som serveras är bra och uppskattad av barnen, så varför ens ha denna på menyn? Skolbarnen får i alla fall ett alternativ – men den kategorin mina barn faller under har inget val. Ät eller var hungrig. I detta fall hungrig. Det gör ont i mammahjärtat när man möts av sin son som berättar att han hade magvärk innan mellis, då lunchen var blää”, skriver mamman, som berättar att hon hemma är enormt noga med att inte kalla maten blä utan att smaka.
”Under all kritik”
”I detta fall har jag hört från flera källor att denna rätt är under all kritik. Jag ber er att byta ut denna rätt. Jag vet att det är fin mat i övrigt och att ni gör ett toppenjobb för att våra barn ska få de bästa förutsättningarna. Denna gång misslyckades ni, tyvärr. Gör om och gör rätt!”, skriver mamman.
”Tack för din synpunkt. Maten i förskolan ska leva upp till många olika krav. Den ska vara hållbar, näringsriktig och ha kostnad inom budget. Dessutom har antalet specialkoster och anpassade måltider ökat kraftigt, vilket är kostnadskrävande. Så en utmaning är att tillfredsställa olika smakpreferenser. En dagens lunch med en säsongsanpassad sallad med minst 3 olika grönsaker/rotsaker/fruktbit står framdukad på borden. Dessutom erbjuds alltid knäckebröd, matfett, ekologisk mellanmjölk samt vatten. Utifrån forskningen är variationen större än det som erbjuds i hemmet. Forskningen visar vidare att barn som äter ensidigt hemma lär sig att äta mer varierat i förskolan. Livsmedelsverkets senaste studie på barn/ungdomar visar dessutom att endast en av tio äter den rekommenderade mängden frukt och grönt per dag i hemmet och förskolan/skolan. En stor del av intag av frukt och grönt ger förskolan/skolan. Alla förskolor ska även ha ett måltidsråd för att fortlöpande diskutera maten och måltidsmiljön. Där finns pedagogrepresetanter. Maten i förskolan har under åren utvecklats och förändras fortlöpande Många maträtter är borta och nya har tillkommit. När tacos infördes var det ett svalt intresse till att börja med. Numera är tacos favoriträtten. Lite otippat slängs den mesta maten när favoriträtter serveras, inte när mindre populära rätter serveras. Det är lätt att man tar extra mycket mat och inte orkar äta upp. Sillfärsen är en nyhet som gjort succé i många förskolor och skolor runt om i landet. Den görs av MSC-märkt sill från Nordsjön och har en neutral smak. Livsmedelverkets rekommendation är att förskolan och skolan ska servera fisk varje vecka och varannan gång fet fisk. Fet fisk, som sill, är bland annat en god källa till vitamin D, som är svår för barn att uppnå enligt rekommendationerna. Fet fisk är dyr så det är ett sätt att få ihop budget och näringsvärde, samtidigt som vi också kan laga rätter som barnen känner igen. Det är tråkigt att pedagogerna är ledsna och tycker det är en katastrof då de ska äta av sillfärsen som erbjuds. Pedagoger är en förebild för barn och har i sin yrkesroll uppdrag att influera såväl vanor som attityder till mat eftersom barn äter så många av dagens måltider i förskolan. Ett förskolebarns smakrepertoar formas och utvecklas intensivt under de första sex-sju åren av livet. Måltidspedagogik i förskolan innebär att barn får upptäcka och bli nyfikna på olika livsmedel och maträtter och då spelar pedagogerna en avgörande roll. Vi har tagit till oss av din synpunkt”, skriver Lillemor Persson, avdelningschef på tekniska kontorets kost- och städavdelning i Oskarshamns kommun, i ett svar.
Genrebild: Freepik
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
